Vi har inte råd att välja bort någon fossilfri teknik

Vi behöver satsa på alla fossilfria kraftslag om vi ska klara av elektrifieringen av samhället, skriver representanter för Energiföretagen i ett svar på debattartikeln "Kommunpolitiker – tro inte på löftet om snabb kärnkraft".

Energiföretagens scenarioanalys och Energimyndighetens prognos pekar på ett dubblerat elbehov kommande 20 åren. "Vi menar att vi inte har råd att välja bort någon fossilfri teknik eller något fossilfritt produktionsslag", skriver representanter för Energiföretagen i sitt inlägg i debatten om kärnkraft.

Energiföretagens scenarioanalys och Energimyndighetens prognos pekar på ett dubblerat elbehov kommande 20 åren. "Vi menar att vi inte har råd att välja bort någon fossilfri teknik eller något fossilfritt produktionsslag", skriver representanter för Energiföretagen i sitt inlägg i debatten om kärnkraft.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2023-04-23 05:31
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Energiföretagen delar debattörernas vilja att få till mer elproduktion i Sverige. De har också helt rätt i att landbaserad vindkraft är det snabbaste sättet att stärka Sveriges elproduktion. Vi är också bekymrade över att flertalet nya vindkraftverk stoppas av kommunala och regionala politiker. Faktum är att hela 73 procent av alla landbaserade vindkraftverk stoppades under 2022 enligt statistik från Svensk vindenergi. 

Vi delar dock inte debattörernas syn på kärnkraft. Energiföretagens uppdaterade scenarioanalys och Energimyndighetens prognos pekar på ett dubblerat elbehov kommande 20 åren. Det är framför allt industrins och transportsektorns elektrifiering som ligger bakom. Omställning görs för att komma bort från beroendet av fossila bränslen och samtidigt skapa konkurrenskraftiga företag.

Men att bygga ut elproduktion och elnät i den takt som krävs är ingen liten uppgift och vi menar att vi inte har råd att välja bort någon fossilfri teknik eller något fossilfritt produktionsslag. 

Kärnkraften har sedan 1970-talet spelat en väsentlig roll i det svenska elsystemet. Idag står den för cirka en tredjedel av elproduktionen. Den har, tillsammans med vattenkraften, en viktig roll för att säkra stabiliteten i elsystemet och bidrar med viktiga systemnyttor såsom en stärkt överföringskapacitet för el från norr till söder. Nya innovativa säkerhetslösningar medger möjlighet till kostnadseffektivitet och standardisering inom småskalig kärnkraft som varit svår att åstadkomma tidigare.

Den nya typen av små modulära reaktorer, kan förutom att producera el också producera värme. De mindre reaktorerna är också mer flexibla i placering och skulle kunna bidra med mer planerbar elproduktion. Med en större mängd planerbar el i Sverige ökar dessutom möjligheten att bygga ut vindkraften så att den totala elproduktionen kan maximeras samtidigt som nätet nyttjas maximalt.

Vi är helt eniga med debattörerna om att vätgasen vuxit fram som en av de viktigaste pusselbitarna i klimatomställningen. Vätgas ska användas i många stora industrisatsningar för att producera allt från fossilfritt stål till elektrobränslen för sjöfarten. Det ni dock glömmer är att tidsaspekten är en faktor även vad gäller storskalig användning av vätgas. Det saknas till exempel i dagsläget ett färdigt regelverk för hur vätgas ska förflyttas och hanteras. Energiföretagen arbetar därför aktivt för att påverka politiker för att snabba på utvecklingen av ett regelverk för vätgas.

Elektrifieringen är ett av de mest effektiva sätten att klara klimatomställningen och den kommer samtidigt att innebära stora möjligheter för Sverige som ett modernt industriland. Ska vi klara denna utmaning – och det ska vi – så måste vi ta nya spadtag idag, så att ny fossilfri energiproduktion av alla sorter kan komma på plats i framtiden.