Ett område som är stort och viktigt men som man kanske inte tänker på eftersom det inte syns är våra vatten- och avloppssystem. Tusentals kilometer av avlopps- och vattenledningar behöver renoveras och byggas ut. Annars hotar överbelastning, läckage och föroreningar.

Under marken vi går på finns en dold värld: ett miljonprogram med tusentals kilometer ledningar för avlopp och dagvatten som i dag är utsatta för hot och risker. En allt högre belastning och eftersatt underhåll har lett till att många av landets befintliga VA-system behöver rustas upp och byggas ut för att klara både dagens behov och morgondagens utmaningar: urbanisering, klimatförändringar och hårdare miljökrav.

Om inte detta sker finns det en överhängande risk för överbelastade avloppsledningar, översvämmade städer, vattenfyllda källare, utslagen infrastruktur, förorenade vattendrag och förstörda badplatser i framtiden. Det varnar bland andra Naturvårdsverket och branschorganisationen Svenskt Vatten för.

Stora delar av Sveriges ledningsnät är byggt på 1960- och 1970-talen med den tidens kapacitetsbehov. I dag har vi en helt annan situation. Kapaciteten räcker inte till och reinvesteringarna i befintlig infrastruktur släpar efter. Sedan miljonprogrammet byggdes har mycket hänt i det svenska samhället som påverkar kapacitetsbehovet i VA-näten. Urbaniseringen har lett till tätare städer med allt fler invånare och färre grönytor som kan ta upp regn- och dagvatten. Till detta kommer klimatförändringarna som kan innebära upp emot 20-30 procent större regnmängder än i dag, samt allt hårdare miljökrav kring hur dagvatten ska tas om hand.

I dag investeras omkring 16 miljarder kronor per år i kommunala VA-nät. Behoven är dock avsevärt större och enligt Svenskt Vatten behöver närmare 23 miljarder kronor investeras varje år de kommande 20 åren. Detta betyder en ökning i investeringstakten med omkring 40 procent, vilket i sin tur betyder att VA-taxorna i det närmaste behöver fördubblas jämfört med i dag.

Många kommuner befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation och är därför tvingade att skjuta upp nödvändiga reinvesteringar eller så tvingas de välja lösningar som kortsiktigt har en lägre investeringskostnad. Att välja kortsiktiga lösningar kan dock bli dyrt. Det finns idag möjlighet att bygga nät med betongrör som klarar en livslängd på 150 år med låga drifts- och underhållskostnader.

Det finns inget alternativ till ökande investeringar och samhället har inte råd med ”billiga” lösningar som blir dyrare i längden. I stället måste vi bygga VA-nät som är långsiktigt hållbara och miljövänliga för framtida generationer. Här måste vi också tänka på miljö ur ett livscykelperspektiv. Att välja material som har lång livslängd och som går att återbruka och återvinna. En ökad kunskap om livscykelperspektivet är enda vägen framåt”.