Personal vittnar om en ansträngd arbetssituation, där man inte har förutsättningar att utföra arbetet på det sätt som man hade velat. Det förekommer att barnmorskor säger upp sig för att istället arbeta inom kommunerna. Det skapas ett återkommande och i vissa fall permanent behov av inhyrd personal.
Vi i Kristdemokraterna i Kalmar län har uttryckt stor oro över situationen inom förlossningsvården. Från den S-ledda majoritetens sida ser vi dock inga tecken på nytänkande. Det enda som står om barnmorskor i budgeten för 2022 är att majoriteten vill undersöka om det går att köpa uppdragsutbildning av universitet. Denna lösning ska ”om möjligt” starta under planperioden, det vill säga före 2025.
Detta är alldeles för mesigt. Punkt ett för att minska hyrbemanningen borde givetvis vara att behålla de medarbetare som finns.
Punkt två borde vara att locka tillbaka de barnmorskor som har sökt sig till andra arbetsplatser och arbetsgivare, ibland till priset av att deras värdefulla specialkompetens inte kommer till användning. Vi är övertygade om att det finns mycket att göra på dessa punkter. Tänk nytt och visa lite mod! Gå människor till mötes istället för att omedelbart ge upp hoppet om dem!
Punkt tre är att se över lönerna. Det sägs många vackra ord om lönespridning, jämställdhet och att kompetens ska löna sig. Men när anställda kan se att de vackra orden saknar täckning, skapar det bara en förtroendeklyfta. Att nyutbildade barnmorskor kan behöva gå ner i lön jämfört med vad de hade som sjuksköterskor är absurt. Självklart skapar det ingen attraktivitet.
Punkt fyra är att ta itu med arbetsmiljön. Det spelar ingen roll hur många barnmorskor det utbildas om arbetsmiljön inte uppfattas som attraktiv. Vi har sagt det förr och säger det igen: Se över grundbemanningen! Det är en investering i kvalitet, arbetsglädje och kontinuitet.
Punkt fem är att staka ut en riktning för framtiden. Hur vill vi att förlossningsvården ska vara? Hur ser den ut om vi vågar lyfta blicken?
En modell som används runtom i världen, och i viss utsträckning även i Sverige, är att barnmorskan följer den gravida från det första inskrivningsbesöket på barnmorskemottagningen och genom hela vårdprocessen till efterkontrollen. Det är en modell som skapar trygghet hos den som ska föda, samtidigt som den är mer attraktiv för barnmorskor. Den minskar risken för komplikationer. När barnmorskan kan vara mer närvarande under förlossningen minskar också användandet av läkemedel.
Barnmorskeförbundet har tydligt ställt sig bakom denna modell. Förbundet skriver: ”Försök med nya vårdformer kan mötas av motstånd och uppfattas som kritik av den vanliga vården. Men de kan också stimulera till öppenhet och nytänkande.”
Och öppenhet och nytänkande är precis vad som behövs inom förlossningsvården. Som situationen med bemanning och rekrytering ser ut just nu skulle man kunna säga: vi har inte råd att inte tänka nytt.