Det är mot den bakgrunden som Svenskt Näringsliv presenterar nya skatteförslag.
Först och främst behövs ett moratorium mot skattehöjningar. Alla förslag om ökad beskattning av entreprenörskap och investeringar måste avvisas för att inte skada företagens framtidstro. Svenskt Näringsliv föreslår också ett antal åtgärder för att både underlätta i krisen och för att ge bättre förutsättningar för en snabb återstart:
Företagen bör få möjlighet att kvitta förluster i bolagsskatten mot tidigare vinster. Återstarten av ekonomin skulle påskyndas om företagens likviditet förbättras med en så kallad carry back. Något som finns i bland annat Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland samt Kanada och USA.
Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver slopas för att minska risken för onödiga konkurser. De skadliga konsekvenserna för näringslivet har varit kända under lång tid, men krisen har förvärrat problemen.
Avskrivningsreglerna i företagsbeskattningen bör också förbättras. Företag bör uppmuntras att investera, vilket skulle ge stöd åt sysselsättningen och återhämtningen.
Expertskatten för utländska forskare och talanger som kommer till Sverige måste förbättras. Idag är den för komplicerad och brister i förutsägbarhet.
Förstärkt FoU-avdrag genom ökad skattenedsättning och höjt takbelopp för forskande personal.
Reglerna för moms på lokalhyra måste ändras för att underlätta flexibilitet och för att undvika att hyresvärdar och hyresgäster i efterhand straffas för att de har varit proaktiva och ändrat på lokalanvändningen.
För att minska ungdomsarbetslösheten under krisen föreslår vi dessutom att den allmänna löneavgiften slopas för personer mellan 18 och 26 år på löner upp till 25 000 kronor i månaden.
Inriktningen på skatteåtgärderna måste vara att stärka svensk konkurrenskraft. Det handlar om att åtgärda de mest skadliga skatterna först. Internationella jämförelser visar att den effektiva beskattningen av kapitalvinster och utdelningar i Sverige är väsentligt högre än omvärlden. Detsamma gäller skatterna på kvalificerad kompetens och nyckelmedarbetare. Även efter att värnskatten avskaffats är Sveriges marginalskatt bland världens högsta och tas ut från jämförelsevis låga inkomster. Reformer av dessa regler skulle förbättra Sveriges förutsättningar för en hållbar utveckling mot ökat välstånd.