Så kan "heltid som norm" bli verklighet

Socialnämnden i Hultsfred fick den 7 april ta del av en rapport om hur ”heltidsarbete som norm”, som infördes i oktober 2018 inom vård och omsorg, har utfallit fram till idag. Det har inte gått så bra.

Bara 52 procent av de anställda inom vård och omsorg i Hultsfreds kommun jobbar heltid. Men "heltid som norm" kan bli förverkligas med "Lindesbergsmodellen", menar Lena Hjelte (SD).

Bara 52 procent av de anställda inom vård och omsorg i Hultsfreds kommun jobbar heltid. Men "heltid som norm" kan bli förverkligas med "Lindesbergsmodellen", menar Lena Hjelte (SD).

Foto: Anders Wiklund / TT

Debatt2021-04-12 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Av de som arbetar inom vård och omsorg har idag 95 procent en heltidsanställning, men endast 52 procent arbetar heltid, då kommunen erbjuder möjligheten att ”ta partiell ledighet på önskad sysselsättningsgrad”. Att arbeta deltid är fortfarande ett aktivt val och ses som ett problem. Kraft läggs därför på att förmå fler att arbeta heltid, vilket uppenbarligen många inte vill eller orkar.

Att inte vilja arbeta heltid inom framför allt hemtjänsten, hänger förmodligen ihop med det som A. Franssén skriver i en rapport publicerad år 2000, att arbete inom hemtjänsten är så krävande att det inte är möjligt att arbeta så mycket som en traditionell heltid kräver.

Det behövs en förändring!

Det dags att införa ”Lindesbergsmodellen”, en arbetsmodell som innebär att man arbetar efter ett rullande schema med tre dagars arbete och tre dagars ledigt. Därtill kommer ett antal ”extratimmar” som behövs för att fylla upp till en heltidsnorm och kan användas inom en vikariepool och för administrativa uppdrag.

Fördelarna med detta system är många, med bland annat ökad arbetstillfredsställelse och minskad sjukskrivning som resultat.

”Lindesbergsmodellen”, eller 3+3-modellen som den också kallas, skulle sannolikt göra det möjligt för arbetstagaren att orka arbeta heltid i ett hållbart och hälsosamt schema.

Arbetsmodellen blev dock inte permanentad efter försöksperioder som pågick kring millennieskiftet. De anställda tyckte att det var ett problem att alla dagar räknas lika, vardag som helgdag, och att det var svårt att få gemensam helgledighet inom familjen. Kommunerna menade att de något ökade kostnaderna talade emot systemet.

Det fanns dock de som menade att försöken pågick för kort tid för att kunna dra slutsatsen att det inte skulle vara värt att införa systemet permanent och fullt ut och att kostnaden för arbetsgivaren skulle bli högre är inte givet i ett längre perspektiv.

Här gäller det att tänka i nya banor för alla inblandade.

För personalen gäller det att se möjligheterna som ordentlig återhämtningstid ger. Tittar man på hur modellen påverkar helgledigheten, så fungerar det i huvudsak så att det under en 6-veckorsperiod finns två helger, där både lördag och söndag är arbetsdagar, men det är också två helger som blir långlediga och två veckor är det antingen lördag eller söndag som är schemalagda arbetsdagar.

Är inte det en fördel mot att arbeta varannan helg och ibland endast ha en dags ledighet mellan passen, en situation som inte är ovanlig idag?

För Hultsfreds kommun skulle införandet av ”Lindesbergsmodellen” innebära att ”devisen heltid som norm” faktiskt kan bli verklighet och även innebära att människor kan lockas till kommunen och till arbete inom vården. Detta är speciellt betydelsefullt då förvaltningen säger sig ha svårt att fylla behovet av medarbetare och man uttryckligen strävar efter att skapa ”hållbara och hälsosamma scheman” som ”medarbetaren orkar arbeta på, ett helt arbetsliv”.

Hultsfreds kommun har mycket att vinna på att satsa på vård- och omsorgssektorn, en sektor som växer när invånarna lever allt längre. Att satsa på de mjuka värdena kan vara det som gör att kommunen blir intressant att flytta till  och inte från.