Med jämna mellanrum gör regeringen ett stort nummer av att kommunerna ska få mer pengar. Nya miljarder som ska rädda välfärden. Men även om de ofta försöker ge sken av det så kan politiker inte trolla fram pengar.
De tillskott som staten skickar till kommunerna är också skattepengar som kommer från företag. Bara i Kalmar län får kommunerna varje år in över 4,5 miljarder kronor via den kommunalskatt som de anställda i de privata företagen betalar. Dessa pengar utgör i princip hela fundamentet när det handlar om välfärdens finansiering.
Det finns heller ingen garanti för att dessa skattekronor ska fortsätta flöda in i kommunhuset i framtiden. Många av länets företag har drabbats ytterst hårt av coronakrisen. Inom vissa branscher handlar det om ett nästan totalt tapp i omsättning jämfört med tiden innan krisen. Det gör att antalet arbetade timmar minskar och skattebasen vittrar sönder.
Kommunerna i Kalmar län har gjort mycket för att hjälpa och stötta de lokala företagen genom krisen. De lokala politiker och tjänstemän som kavlat upp ärmarna är alla värda en stor eloge. Nu är det dags att börja diskutera hur kommunerna kan ge företagen bästa möjliga förutsättningar för en återstart när regionen och Sverige ska återstartas. Men som vanligt när det finns många kockar är det viktigt att först komma överens om det rätta receptet.
Företagarna vill särskilt lyfta fram vikten av följande åtgärder:
1. Dämpa företagares ovisshet. Kommunerna måste ge besked om vilka av de lättnader i tillstånd och sänkningar i avgifter som infördes i samband med krisen som blir kvar 2021. Fortsätt med slopade avgifter för uteserveringar och tillåt uteserveringar under en större del av året. I flera kommuner är ungdomsarbetslösheten högre än någonsin tidigare och restaurangbranschen kan ge ungdomar en fot in på arbetsmarknaden.
2. Slopa avgiften för att förlänga giltighetstiden för bygglov. Den ekonomiska osäkerheten gör att flera lokala företag som fått bygglov beviljat inte har börjat bygga. Om de istället väljer att starta med bygget framåt våren bör de inte drabbas av ekonomiska reprimander från kommunen.
3. Investera mera! Nu är det viktigare än någonsin att kommuner fortsätter med tidigare aviserade inköp, upphandlingar och investeringar för att på så sätt stimulera de lokala företag som är beroende av kommunen som kund. Kommunerna behöver också i den mån det är möjligt dela upp de offentliga inköpen så att även mindre växande företag ges möjlighet att lägga anbud.
4. De kommuner som ännu inte har det behöver tillsätta ett näringslivsråd med representanter från det lokala näringslivet, där kommunens stödåtgärder under och efter krisen diskuteras. Det behöver finnas etablerade kontaktytor i kommunen som möjliggör god dialog och samverkan mellan lokala företagare och politiker.
5. Nya kommunala regler behöver anpassas för de små företagen – inte tvärtom. Företagarna vill att alla kommuner inför en så kallad think small first-princip där man i utformningen av nya regler utgår från hur de kommer påverka de allra minsta företagen. Om regeln visar sig leda till ökad regelbörda för de lokala småföretagen så ska den inte införas.
6. Kommunerna behöver göra en bred översyn av den verksamhet som utförs i egen regi, för att identifiera om det finns verksamheter som istället kan utföras billigare och mer effektivt av de lokala företagen.
Vad kommer Kalmar läns kommunpolitiker att koka ihop åt företagen denna höst? Blir det en mustig och matig gryta eller kommer kockarna i kommunfullmäktige skylla ett misslyckat resultat på varandra? Med rätt näring kan näringslivet bidra till en rivstart. Med livskraftiga företag kommer fler jobb och mer skattekronor även till kommunerna. Det är ett recept som vinner i längden.