År 2022 inträffade 26 800 strokefall fördelat på 25 100 personer, vilket var cirka 300 färre personer än 2021. Antalet avlidna med stroke minskade också med cirka 300 jämfört med 2021, enligt Socialstyrelsens statistik.
Eftersom både insjuknande och dödlighet i stroke minskar är det lätt att dra slutsatsen att strokevården går framåt på alla sätt. Dessvärre är sanningen inte så enkel. Det är givetvis fantastiskt att färre drabbas av, och att fler överlever, en stroke. Men siffror kring antalet fall och antalet överlevande säger väldigt lite om hur rehabiliteringen efter stroke fungerar. Eller inte fungerar, i en del fall.
De fysiska och kognitiva konsekvenserna av stroke kan vara förödande, vilket kräver en omfattande och specialiserad rehabilitering för att hjälpa drabbade individer att återhämta sig och återgå till ett så normalt liv som möjligt. Sammanhållen vård, en strategi som fokuserar på att integrera och koordinera olika delar av vården för att skapa en enhetlig och sömlös vårdupplevelse, är avgörande för framgångsrik rehabilitering efter stroke.
Förutom att förbättra rehabiliteringsresultaten för enskilda individer har sammanhållen vård även ekonomiska fördelar. Genom att minska onödig dubbelt arbete, förbättra resurseffektiviteten och minimera risken för komplikationer kan sammanhållen vård leda till minskade samhällskostnader.
En individ som har drabbats av stroke möter ofta en rad olika specialister och vårdenheter, såsom neurologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och talterapeuter/logopeder. Sammanhållen vård säkerställer att dessa professionella samarbetar effektivt och delar relevant information för att optimera patientens vård och rehabilitering. En nyckel för att lyckas med detta är att det finns en rehabläkare, något som saknas i Kalmar län. "Det är dålig vård och dålig kvalitet om man råkar bo i Kalmar län – tyvärr", säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor och överläkare samt Världshälsoorganisationens expert på strokerehabilitering i en artikel i Barometern-OT. Hon liknar rehabläkaren vid dirigenten i en orkester, en ledare som samordnar och driver övriga specialister framåt.
Strokevården i Kalmar län har återkommande uppvisat brister. Kalmar län ligger sedan flera år dåligt till gällande andelen personer som dör inom 28 dagar efter en stroke. Logopedförbundet redovisade 2022 att Kalmar län har lägst andel logopeder per invånare i hela riket – vilket drabbar flera patientgrupper inklusive patienter som haft stroke. Den som granskar statistiken inser snart att vården inte är jämlik i vårt land, och att Kalmar län ligger i bottenskiktet vad gäller rehabilitering efter stroke.
Kristdemokraterna vill att staten tar över ansvaret för sjukvården. Det är välkänt att den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel stroke eller svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Vi föreslår att staten får huvudansvar för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen. Samordningen av vården brister för framför allt tre patientgrupper: de med flera kroniska sjukdomar, de med psykisk ohälsa och de i riskzonen för att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi vill därför återinföra begreppet patientansvarig läkare – en läkare som är fullt insatt i den enskilda patientens sjukdomsbild och kan planera och koordinera de bästa vårdinsatserna utifrån den enskilda patientens behov. Den kontinuitet och trygghet som denna fasta läkarkontakt kan ge är viktigt framförallt för de patienter som har omfattande, allvarliga eller långvariga vårdbehov.
Genom reformer för bättre samordning, styrning och ökad jämlikhet kan vi förhindra fler från att få stroke. Vi kan öka överlevnadsgraden ytterligare och framförallt kan vi förbättra samordningen kring strokepatienter, så att de får den rehabilitering de har rätt till, oavsett vilket län de råkar bo i.