Fler än sex av tio i Småland, på Öland och Gotland svarar i en ny Sifoundersökning att deras förtroende för Sveriges förmåga att försörja hela sin befolkning med inhemskt producerade livsmedel har minskat.

En befogad oro. 2004 producerade Sverige lika mycket animaliska livsmedel som konsumerades, en självförsörjningsgrad på 100 procent. Bara 14 år senare, 2018, var siffran nere på 71 procent. Trenden är densamma för de flesta andra livsmedel som produceras i landet, visar färsk statistik från Jordbruksverket.

I stället för kortsiktiga initiativ krävs nu politiska satsningar som leder till en långsiktigt stabil inhemsk matproduktion – och som tar vara på alla delar av landets möjligheter. Att drygt 70 procent av mejeriproduktionen trots allt är inhemsk beror exempelvis mycket på att det går att driva mejerier i hela Sverige, även i norra Sverige.

Att sprida matproduktionen över hela landet och göra den långsiktigt hållbar är en bättre lösning än att åter fylla 1900-talets beredskapslager. I synnerhet då beredskapslagring är kostsamt, kortsiktigt och inte bidrar positivt i fredstid. Däremot har mejeriprodukter historiskt sett varit ett viktigt och näringsrikt inslag i just kriskost.

Sverige behöver värna, underhålla och bygga ut livsmedelsproduktionen. Vi måste satsa på kompetensförsörjning till jordbruket och göra det lättare för lantbrukare att dra nytta av digitaliseringen. Då kan lönsamheten öka och lantbrukaryrket bli mer attraktivt för de yngre.

De gårdar som stänger i dag öppnar inte i morgon. Regeringen måste därför låta en långsiktigt stabil matproduktion genomsyra alla politiska områden, så att lantbrukare kan finnas kvar och bli fler. Först då får vi en långsiktig beredskap för både freds- och kristid.