Det är de ansvariga beslutsfattarna som är skyldiga att se till att sjukvårdens medarbetare har de förutsättningar och resurser, liksom den utrustning, som krävs för att kunna utföra sitt livsviktiga arbete.
I början av 2020 krävde därför Sverigedemokraterna i Kalmar län svar på frågan om vilken beredskap och utrustning som då fanns i regionen inför den annalkande covid-19-pandemin. Vi krävde också i en motion att en beredskapsplan skulle tas fram för att säkra tillgången till läkemedel. Den motionen avslogs året därpå av S-C-L-styret i regionen. Detta trots att det redan då blivit tydligt hur farligt beroende vår läkemedelsförsörjning är av bräckliga globala försörjningskedjor.
I september 2020 krävde vi svar om hur kapaciteten är vid länets tre sjukhus för att ta hand om svårt skadade vid en allvarlig kris eller krig. I augusti 2021 förklarade det S-ledda styret att de inte tycker att man i en krigssituation kan ställa kravet att regionens sjukvård ska ha kapacitet att utföra vård som inte kan vänta. Likväl förordar den nyligen släppta statliga utredningen om sjukvårdens krisberedskap just det kravet (SOU 2022:6 och tidigare delbetänkanden).
Vi sverigedemokrater kräver nu i en interpellation ställd till regionstyrelsens ordförande Angelica Katsanidou (S) besked om hur vår sjukvård och våra tre sjukhus står rustade inför en allvarlig krissituation, mot bakgrund av följande:
Arbetssituationen för sjukvårdens personal är idag mycket svår, även under ”normala” förhållanden. Bristen på sjuksköterskor har blivit kronisk. Den nyss nämnda statliga utredningen tar upp farorna i en krissituation med dålig grundbemanning i sjukvården. Utredningen lyfter fram hur viktigt det är att förbättra arbetsvillkoren för att få behålla personal och kunna rekrytera nya.
Utredningen tar också upp att antalet sjuksköterskor som istället arbetar som chefer och administratörer ökat kraftigt och idag är cirka 10 000 i hela landet. Sverigedemokraterna har under lång tid påtalat att antalet chefer, handläggare och administratörer växt mycket kraftigt de senaste femton åren i regionen. Genom en interpellation fick vi nyligen fram att 220 sjukvårdsutbildade i regionen arbetar som chefer, administratörer och handläggare, istället för direkt i sjukvården. Vi har också under lång tid påtalat hur viktigt det är att förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö och arbetsvillkor och avsatt pengar för det i vårt förslag till regionbudget. Vi kräver nu besked om vad det S-ledda styret tänker göra för att sätta sjukvårdspersonalen och det vårdande arbetet först, så att sjukvården kommer att fungera även vid en allvarlig samhällskris.
Vi kräver också besked om beredskapen för livräddande kirurgi och intensivvård vid en allvarlig kris, liksom då det gäller sjukvårdstransporter, något som också lyfts av nämnda utredning. Vi kräver återigen besked om lagerhållning av mediciner, där även den statliga utredningen, liksom Sverigedemokraterna, påpekar riskerna med det globala beroendet och förordar att regionerna ökar sin egen lagerhållning.
Det är sjukvårdspersonalen som har till uppgift att hjälpa oss andra medborgare till liv och hälsa. Det är nu nödvändigare än någonsin att sätta sjukvården och sjukvårdens medarbetare i första rummet.