Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) mäter årligen Sveriges virkesförråd, det vill säga volymen virke i levande träd. Virkesförrådet har ökat kontinuerligt sedan den första mätningen år 1923.

De variabler som påverkar virkesförrådets storlek är å ena sidan tillväxten i skogarna, å andra sidan skörd och att träd dör naturligt.

Tillväxten i skogarna har under lång tid varit god. Att vi till stora delar använder trakthyggesbruk är en viktig förklaring. Därutöver har förbättrad skogsvård med ökad plantering gjort att skogen växer bättre och tätare. Växtförädling har också förbättrat plantmaterialet.

Tack vare att vi har haft god tillväxt i skogen har skogsnäringen över tid kunnat skörda mer samtidigt som virkesförrådet har ökat. 

De senaste åren har dock virkesförrådet inte ökat i samma takt som tidigare. Det förklaras delvis av att skörden över tid har ökat för att möta en ökad efterfrågan på träråvara. Att efterfrågan ökar beror till stor del på att samhället nu ställer om från fossila material som stål, betong, plast och olja till förnybara material från skogen. Det är bra för klimatet.

SLU presenterar statistiken som ett medelvärde för en femårsperiod. Ny statistik för femårsperioden 2019–2023 visar nu att virkesförrådet fortfarande ökar på nationell nivå, men bara med 0,1 procent jämfört med perioden 2018–2022. Samtidigt ser utvecklingen av virkesförrådet mycket olika ut i olika län.

Det län där virkesförrådet har ökat mest mellan de två femårsperioderna är Skåne – här motsvarar ökningen 3,8 procent. Det län där virkesförrådet har minskat mest är Södermanland – här motsvarar minskningen 3,6 procent.

I Kalmar län minskade virkesförrådet med 0,1 procent mellan de två femårsperioderna, från 135,4 till 135,2 miljoner kubikmeter virke.

Den varma och torra sommaren 2018 är en förklaring till att virkesförrådet minskar i vissa delar av landet. Torkan gav upphov till ett utbrott av granbarkborrangrepp som har lett både till att träd har dött och till att angripna områden har skördats i syfte att rädda virket. Själva torkan har i sig också begränsat trädens tillväxt.

För klimatets skull behöver skogsnäringen bruka skogen aktivt. De unga och växande träden binder mer koldioxid än de äldre, och när träden är mogna kan vi skörda en förnybar råvara som kan ersätta fossila material.

Samtidigt behöver vi se till att skogarna växer bra även i framtiden. Det gör vi till exempel genom att vi förnyar med rätt trädslag och att vi röjer och gallrar vid rätt tidpunkt. Det ger vitala skogar som växer och mår bra. På så sätt kan vi både skörda mer nu och få mer virke kvar till framtida generationer.