I stället får jag läsa i själva utredningen att dess syfte är att belysa bland annat nuvarande organisation och elevprognos för de berörda skolenheterna; möjliga scenarion vid eventuell avveckling av skolenhet; samt möjliga konsekvenser av avveckling ur följande perspektiv: pedagogiskt, ekonomiskt, elevernas, personalens, vårdnadshavarnas och mottagande skolenhets perspektiv.
Noterar bland annat att ”elevernas perspektiv” kommer en bit ner på listan och ännu längre ner kommer vårdnadshavarnas. Inte klädsamt om kommunen vill framstå som i första hand medborgarfokuserad och inte minst som ”barnens stad”.
Mycket har nu redan hunnit skrivas och sägas i frågan om skolstrukturen i Vimmerby kommun. En del osakligt och i affekt, annat mer sansat. Att frågan väcker känslor är ju annars inte svårt att förstå.
Om själva utredningen finns en del att säga och på lite olika plan. Bortsett från en del ”rapporttekniska plumpar” saknar åtminstone jag en mer stringent redovisning av för- och nackdelar utifrån utredningens syfte (se ovan). Jag saknar scenariot – som många för fram – att barn/unga från staden får åka till landsortsskolorna för att därigenom nyttja de befintliga lokalerna på ett bättre sätt och samtidigt bli av med kostnaden för paviljongerna. Jag saknar en mer stringent och fullständig redovisning av ekonomins ”sista rad”. Till exempel nämns behovet att ett antal tjänster på de mottagande skolorna vid en eventuell nedläggning av de mindre skolorna, men, så vitt jag ser, inga kostnader för detta. Kanske en hållbarhetsanalys?
Mitt huvudproblem med hela processen – och utredningen i sig – är att arbetet görs med ett störande ”stuprörstänk” (vertikalt och inskränkt), det vill säga inom ramen för barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Nämndens ordförande Peter Karlsson säger enligt Dagens Vimmerby att: ”Jag har 18,2 miljoner i underskott och ska hålla min budget. Då måste jag vända på varje sten.” Med mer av ett ”hängrännetänk” (horisontellt och helhetssyn) skulle problemet 18,2 mkr i underskott betraktas som kommunfullmäktiges problem. De är ju ändå där som budgeten beslutas och resurserna fördelas.
Ett sådant ”tänk” eller förhållningssätt hade föranlett en helt annan utredning som involverat också kommunstyrelsen och övriga nämnder. Finns säkert stenar att vända på även där. Frågan om landsbygdsskolor eller inte är ju faktiskt inte ”bara” barn- och utbildningsnämndens ansvar. I ljuset av visionens formulering ”Vi tar ansvar för hela kommunens utveckling” är det i högsta grad kommunfullmäktiges fråga (som beslutat om visionen).
Med en sådan utredning – utifrån ett helhetstänk – hade ett möjligt direktiv också begärt svar på frågor som hur den aktuella frågan hanteras och hanterats i andra kommuner; vilka lösningar som valts och vilka konsekvenserna blivit. Frågan är ju ingalunda ny. Och det finns mycket information där ute, som till exempel en doktorsavhandling om skolnedläggningar i Ydre kommun (Konsekvenser av skolnedläggningar, En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun; Magdalena Cedering, 2016).
Målkonflikten här är ju uppenbar: En ekonomi i balans mot Hela kommunen ska leva och Barns och ungas uppväxtvillkor (fokusområden). Eller varför inte visionens utsaga om ”känsla av tillit”.
Jag avundas inte de kommunfullmäktigeledamöter som så småningom ska ta beslut i frågan. Ett politiskt beslut som grundas på värderingar, men också (förhoppningsvis) på rationell grund. Det sägs att ett bra beslut är ett välinformerat beslut. Därför är de utredningar och den faktainsamling som görs så viktig. Bra ledningsinformation ska vara relevant, aktuell och tillförlitlig.
Slutligen: Några av landets främsta experter på systematiskt kvalitetsarbete, bland andra Lars Sörqvist, hävdar att i princip alla organisationer, det vill säga också näringslivets, dras med så kallade kvalitetsbristkostnader som motsvarar mellan 10-30 procent av den totala omsättningen (siffrorna varierar något).
Om vi leker med tanken att Vimmerby kommun tillhör de bästa i klassen så skulle redan 10 procent motsvara mer än 100 miljoner kr.
Och hur mycket var det nu som fattades? 18,2 miljoner kronor!