Kalmar län lägger varje år 6 800 kronor per elev på skolmaten i grundskolan – pengar vi anser att länet kan ta bättre vara på. Trots en generellt hög nivå är kvaliteten på skolmaten tyvärr väldigt ojämn. Den borde vara lika bra, näringsrik och smaka gott, oavsett var i landet man bor.
Det finns goda möjligheter att nyttja skolmåltiden som en del i att vända den pågående ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar. Varje dag bjuds vi en möjlighet att undervisa i hur vi bör äta för att inte riskera att drabbas av fetma, diabetes typ 2 eller på lång sikt hjärt-kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Enligt Socialstyrelsen är maten i dag den största riskfaktorn för en för tidig död. För att motverka utvecklingen är det därför akut att se över hur alla tillgängliga skattemedel utnyttjas.
Sex procent av grundskolans kostnader läggs i genomsnitt på måltidsverksamhet, vilket i snitt motsvarar 6 600 kronor totalt per elev och år. Men färsk statistik från Skolverket visar att skillnaderna mellan länen är stora, där Jämtland ligger i toppen med 9 000 kronor per elev och år, jämfört med Östergötland i botten på 5 100 kronor.
Bra skolmat är dock inte bara en pengafråga. Inspiration, kunskap och riktlinjer är viktiga delar som alla kan bidra till att jämna ut och höja kvaliteten på skolmåltiderna. Här skulle regeringen och regionerna kunna göra mer för att ta vara på och sprida den höga kompetens som finns på många håll, och säkerställa att skolorna följer de rekommendationer som finns.
Vi i föreningen Frisk mat har därför tagit fram tre förslag på hur skolmåltiderna i länet kan bli mer jämlika och nå högre kvalitet.
Ändra skollagen. Skriv in skolmaten som läroverktyg i skollagen – vi bör se den som en möjlighet att undervisa i hur kosten påverkar både ens egen hälsa och miljön. Det både höjer statusen på skolmåltiden och öppnar för att integrera den i undervisningen utanför hemkunskapen och skolmatsalen. Måltiden och kulturen kring den bör bli en del av samhällskunskap, biologi, religion, idrott osv.
Tydligare uppföljning. Inför nationella gemensamma nyckeltal som mäter och följer upp på kvaliteten och näringsinnehållet i skolmåltiderna. Det säkerställer att alla elever får lika god och näringsrik mat oavsett var man bor.
Främja kunskapsutbyte och inspiration. Använd exempelvis digitala verktyg för att utbilda och inspirera matlagarna i de offentliga storköken. Det är både kostnadseffektivt och ett enkelt sätt att nå ut till alla.
Skolmåltiden har en unik chans att påverka folkhälsan till det bättre. Låt oss inte slösa bort den!