Statlig kontanthantering

Nina Wenning ser kontantinfrastrukturen som samhÀllsviktig och menar att den dÀrför bör upprÀtthÄllas av staten.

Nina Wenning ser kontantinfrastrukturen som samhÀllsviktig och menar att den dÀrför bör upprÀtthÄllas av staten.

Foto: pressbild

DEBATT2018-07-11 04:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Den 11 juni presenterade Riksbankskommittén ett förslag i DN Debatt om att de stora bankerna ska sÀkra kontanthanteringen i landet.

I Sverige Àr den mycket tydliga trenden att digitala betaltjÀnster ökar snabbt och att anvÀndningen av kontanter minskar. MÄnga bankkontor har slutat hantera kontanter, antalet uttagsautomater har minskat och flertalet butiker tar inte lÀngre emot kontanter.

Det finns mÄnga fördelar med omstÀllningen till digitala betaltjÀnster, men den Àr inte problemfri. Utmaningarna handlar dels om att mÄnga mÀnniskor inte har möjlighet att betala digitalt, dels om att vi behöver ha kontanter i krissituationer.

OcksÄ i Kalmar lÀn finns utmaningar. Enligt LÀnsstyrelsen i Kalmar lÀn upplever mÄnga Àldre i lÀnet problem med att inte kunna anvÀnda kontanter. Situationen bedöms bli mer sÄrbar om ytterligare bankkontor skulle sluta hantera kontanter.

Hur ska vi dÄ hantera det faktum att vi Ä ena sidan har en minskad efterfrÄgan pÄ kontanter, Ä andra sidan ett samhÀllsbehov av en fungerande kontantinfrastruktur? För Bankomat Àr svaret sjÀlvklart: Kontantinfrastrukturen Àr samhÀllsviktig och bör upprÀtthÄllas av staten.

I dag finns ingen statlig aktör som tar ett nationellt ansvar för kontanthanteringen i samhÀllet. Men tyvÀrr adresserar Riksbankskommittén över huvud taget inte detta allvarliga problem. I stÀllet föreslÄr kommittén alltsÄ en ny lag som innebÀr att sex större banker i Sverige ska ansvara för att upprÀtthÄlla en kontantinfrastruktur i landet.

Kommitténs förslag löser inte samhÀllsbehovet av att kontanter ska kunna anvÀndas vid kris och av personer i digitalt utanförskap. För att kontanthanteringen ska kunna fungera i krissituationer krÀvs att nyinvesteringar görs i kontantinfrastrukturen och att nya regelverk tillkommer. Och för att mÀnniskor som behöver betala kontant ska kunna göra det krÀvs politiska insatser som uppmuntrar handeln att ta emot kontanter.

I maj 2019 kommer Riksbankskommittén att lÀmna sitt slutbetÀnkande. Bankomat hoppas dÄ pÄ tvÄ konkreta förslag: att Riksbanken fÄr ett förtydligat ansvar för kontanthanteringen och att Post- och Telestyrelsen fÄr ökade resurser för att sÀkra kontanttillgÄngen.

Riksbankskommittén bestÄr av riksdagsledamöter frÄn samtliga Ätta riksdagspartier. Bankomat vill dÀrför rikta en uppmaning till politiker i Kalmar lÀn: Uppmana er partikollega i kommittén att tydliggöra statens ansvar för kontanthanteringen i samhÀllet.