"Demokratier som går under idag gör det inte huvudsakligen genom militära statskupper, de gör det genom att auktoritära politiker kommer till makten och monterar ner demokratin steg för steg", skriver debattören och tar USA, som exempel. USA backade i The Economists demokratiindex under Trump.
Läget för demokratin i världen är allvarligt och backar för sjuttonde året i rad. Demokratinivån i världen är just nu nere på samma nivå som 1990, före det tidigare Östeuropas demokratiseringsprocess. Idag bor bara 13 procent av världens befolkning, i totalt 34 stater, i demokratier. Och hotet mot demokratin finns på nära håll, exempelvis räknas inte längre EU-landet Ungern som en demokrati.
Demokratier som går under idag gör det inte huvudsakligen genom militära statskupper, de gör det genom att auktoritära politiker kommer till makten och monterar ner demokratin steg för steg. Det kan gå väldigt fort. Ungern blev en auktoritär stat på bara några år. I USA såg vi hur landet under Donald Trumps fyra år backade tio steg i The Economists hundragradiga demokratiindex.
En annan utmaning för demokratin är den ökande polariseringen och en ny politisk konflikt. Vi ser det tydligt i USA, men enligt demokratiinstitutet V-dem har polariseringen ökat även i Sverige. Det är polarisering kring frågor som vi inte är helt vana vid att hantera, frågor som inte är höger eller vänster. Det är inte ekonomisk politik utan snarare värderingspolitiska frågor: Syn på invandring, syn på demokrati, syn på kultur, syn på jämställdhet, syn på nationen och på olika gruppers rättigheter. Det är också där mycket av den politiska diskussionen förs i Sverige idag.
Vi ser runt om i världen, där IM har partners, vilken direkt betydelse detta får. Att försvara demokrati och mänskliga rättigheter eller att kritisera den sittande regeringen är idag på många håll förknippat med allt från hot om fängelse och våld till ren livsfara.
En manifestation för öppenhet, demokrati och mot nazism. Men demokrati är inte längre en självklarhet, skriver debattören, som menar att Sveriges grundlag måste stärkas.
Skyddet för demokratin är starka demokratiska institutioner som klarar att stå emot auktoritära politiker, polarisering och populism. I Sverige har vi ett alldeles för svagt skydd för demokratin. Politiker, både till höger och till vänster, kan lättvindigt köra över Lagrådets rekommendationer. Grundlagen är alltför enkel att ändra och vi menar att ett första steg är att stärka den. Det finns ett brett politiskt stöd för det, samtliga partier utom Sverigedemokraterna vill se en förstärkt grundlag.
Regeringen måste skyndsamt tillsätta en utredning kring att stärka Sveriges grundlag. De politiska partier som ser detta behov måste driva på frågan. En utgångspunkt bör vara att det ska vara ordinarie val mellan två beslut om ändrad grundlag och att det ska krävas en kvalificerad majoritet på 2/3 när det görs ändringar i grundlagen.