Svenska företagare drabbas hårdare än andra

Sverige är det land inom OECD som hårdast straffar misslyckade företagare. Det är känt sedan länge, men ingen regering oavsett kulör har gjort något åt det.

Janne Näsström menar att svenska småföretagare drabbas hårdare av coronakrisen än vad företagare i andra länder gör.

Janne Näsström menar att svenska småföretagare drabbas hårdare av coronakrisen än vad företagare i andra länder gör.

Foto: Ilkka Ranta/arkiv

Debatt2020-04-21 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Därför kommer svenska småföretagare att drabbas hårdare av coronakrisen än i andra länder. Skadan begränsar sig inte till konkurser och raserade livsverk utan kommer att leda till att många blir skuldsatta för livet, på utmätning ned till existensminimum till sista andetaget.

Anledningen är att den svenska lagstiftningen är skriven för herrelösa företag med anställd ledning. Med det menar jag börsnoterade bolag ägda av oss alla genom AP-fonderna, premiepensionerna, tjänstepensionerna samt vårt privata sparande i fonder och till pensioner i banker och försäkringsbolag. Direktörerna har bonus och fallskärm istället för personlig borgen.

Många företagare i Sverige har inte ens ett företag. De är enskilda näringsidkare som driver verksamheten på sitt personnummer och med obegränsat personligt ansvar. Det finns ingen gräns mellan företagandet och privatlivet. En konkurs i näringsverksamheten leder till personlig konkurs.

Därför väljer allt fler småföretagare aktiebolag, vilket uppmuntras av staten genom att små aktiebolag inte längre behöver auktoriserad revisor och genom att lägsta aktiekapital har sänkts till 25 000 kronor.

Aktiekapitalet är en säkerhetsbuffert. När hälften är förbrukat, måste bolaget försättas i konkurs annars blir ägaren personligt ansvarig. Med ett aktiekapital på 25 000 kronor är bromssträckan bara 12 500 kronor, vilket är ett av skälen till att så många småföretag så snabbt hamnade i kris.

Vidare har merparten av småföretagare i aktiebolag banklån med personlig borgen och säkerhet i fast egendom, vanligtvis villan. Många har även tvingats gå i borgen för leasingkontrakt och andra krediter. Vid en konkurs blir de privat ansvariga för skulderna.

Banker och andra kreditgivare försöker driva in pengarna med anständiga metoder. När dessa möjligheter är uttömda säljs skulderna till inkassobolag för en bråkdel av ursprungsskulden. Inkassobolagen rekonstruerar skulderna till deras ursprungliga värde och lägger på räntor gränsande till ocker. Sedan vänder de sig till kronofogden för utmätning ned till existensminimum. Upplägget leder till att skulderna hela tiden ökar och den före detta företagaren blir aldrig skuldfri. Begreppet som används är livstidsgäldenär.

Coronakrisen kommer att slå ut många dugliga företagare för resten av livet till enorma kostnader för samhället.

Vad tänker regering och riksdag göra, för att detta inte ska hända?

Janne Näsström, Småföretagare