Svenska vägar är kraftigt eftersatta

Under sommaren har miljontals bilister gett sig ut på svenska vägar som är kraftigt eftersatta.

Det krävs ökade satsningar på vägarna för att stärka trafiksäkerheten och för att låta hela landet leva, skriver Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

Det krävs ökade satsningar på vägarna för att stärka trafiksäkerheten och för att låta hela landet leva, skriver Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2020-08-21 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En betydande underhållsskuld innebär att delar av vägnätet är slitet och ålderstiget, på andra håll är vägarna felaktigt konstruerade. Därför krävs det ökade satsningar på vägarna för att stärka trafiksäkerheten och för att låta hela landet leva.

Istället för att arbeta med problemet med dåliga vägar, låter Trafikverket sänka hastigheterna på undermåliga partier. Farliga vägavsnitt måste istället byggas bort. Mitträcken behövs där motorvägsstandard inte är motiverat, då mötesseparering är en relativt enkel åtgärd för att göra vägen säkrare och för att förbättra trafikflödet. Och vägar på det regionala vägnätet utanför storstadsområdena måste breddas för förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet.

Sverige är ett till ytan stort land som hålls samman av ett omfattande transportnätverk. Landsdelar som känner att de är bortglömda kan inte mötas av sänkta hastighetsgränser istället för vägförbättrande åtgärder. Ska hela landet leva krävs ökade satsningar på vägarna. Sverige befinner sig i de norra delarna av Europa vilket innebär ett avståndshandikapp. Det kan endast överbryggas med hjälp av effektiva transporter och en väl utbyggd infrastruktur. 

Inte sällan har klimatmålen använts som motargument men en utvecklad och förbättrad väginfrastruktur står inte i kontrast med Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. Sverige växer och vi blir allt fler som ska samsas om vägarna. Det betyder även fler transporter av människor och gods. 9 av 10 transporter sker på väg. För att klara av framtidens utmaningar krävs även nyinvesteringar i väginfrastruktur. 

Transportföretagen har identifierat ett antal vägstråk som är särskilt angelägna att satsa på: 

E6 från Trelleborg och vidare uppåt genom Skåne är kraftigt underdimensionerad. De senaste 15 åren har trafiken på vägen fördubblats – därför behövs kapacitetsförstärkningar, exempelvis en tredje fil i vardera riktningen. Vägnätet i norra Sverige lämnar mycket att önska. Endast en liten andel av Europavägarna är utbyggda till motorväg. På E4, sträckan Gävle–Haparanda, är exempelvis endast 58 kilometer av den totala sträckan på 875 kilometer motorväg. Här behövs underhållsinsatser på såväl det finmaskiga vägnätet som en rejäl investering i motorväg. Stockholm behöver investeringar. Infrastrukturen på Södertörn är eftersatt och en av de mest trafikerade vägarna – väg 259 – tillhör länets mest olycksdrabbade sträckor. 

Trafikverket har fått fyra miljarder kronor av de tio miljarder kronor hela Tvärförbindelsen förväntas kosta men de behöver få full finansiering för att bygga den. Så saknas fortfarande en länk, den östliga förbindelsen, för att Stockholm ska få en ringled runt staden. Sverige är vidare ett av få länder som inte har motorvägsstandard mellan sina två största städer Stockholm och Göteborg. E20 är dåligt utbyggd och har kallats för dödens väg. Sträckan är på 402 kilometer varav endast cirka 170 kilometer håller motorvägsstandard. Cirka 80 kilometer av E20 genom Västra Götaland saknar mötesseparering. 

Nu vill vi se en upprustning och utbyggnad av Sveriges vägnät, för att rädda liv, arbetstillfällen och möjliggöra att hela landet kan leva. Transportföretagen uppmanar därför regeringen och samarbetspartierna C och L att ta ett helhetsgrepp kring den svenska väginfrastrukturen.