Alltför länge har samhället och styrande regering sänt signaler som leder till att många undviker de gröna näringarna. Detta måste det bli ändring på!
Ofta antyds att lågutbildade, eller personer som av annan anledning står långt från arbetsmarknaden, borde erbjudas jobb inom de gröna näringarna. Kan man inte få något annat jobb så ska man åtminstone få jobb där, verkar resonemanget gå, när regeringen sköljer skattemedel över exempelvis ”nya beredskapsjobb”.
Dagens livsmedelsproduktion är högteknologisk, oavsett om det handlar om djurhållning eller odling. Samma gäller skogsbruket. Faktum är att en skördarförare tar fler beslut per sekund än vad exempelvis en stridspilot gör. Har du någonsin hört någon säga att en stridspilot har ett enkelt jobb?
Detta behöver inte minst ungdomarna som står inför valet av gymnasieprogram få veta.
De flesta gårdarna är familjeföretag och ska branschen kunna attrahera kommande generationer till att arbeta inom de gröna näringarna duger det inte att skicka ut nedvärderande signaler. Vi måste i stället säga som det är: att jobba inom jord och skog är ett kvalificerat, krävande, varierande och samtidigt ett otroligt samhällsviktigt arbete.
Och samtidigt måste vi naturligtvis se till att ungdomar får bästa tänkbara förutsättningar för att bli framtidens bönder och skogsbrukare. Det här behöver göras:
• Upplägget med praktik på dagens praktiska gymnasieprogram passar inte de gröna näringarna. Programmen bygger på arbetslivets medverkan genom att arbetslivet ställer upp med praktikplatser och ingår i lokala programråd. Detta är enklare i storskaliga branscher som bygg, vård eller industri, där företagen har administrativa rutiner och särskilt tilldelade medarbetare för att introducera nya medarbetare och praktikanter. Vi vill stärka arbetslivets medverkan i de gröna näringarna genom att höja statusen på praktikvärdar och utreda möjligheten för mera solidarisk finansiering av arbetslivets insats i form av praktikplatser och medverkan i lokala programråd.
• Det är oerhört viktigt att det finns naturbruksgymnasier över hela landet. Även om det finns riksintag på många skolor kan det för många elever kännas tryggare att gå på en skola i sitt eget län. Naturbruksgymnasierna är samtidigt ett viktigt skyltfönster och rekryteringsbas för den lokala näringen.
• Kvaliteten på utbildningen är helt avgörande. Naturbruksutbildningen ska leda till goda yrkeskunskaper och anställningsbara personer med behörighet att kunna göra utbildningskarriär till högskola/universitet och akademiska yrken inom gröna sektorn. Därför är det exempelvis väldigt olyckligt att ämnet virkeslära har strukits i Skolverkets förslag till ny läroplan för naturbruksprogrammen.
De gröna näringarna är långt ifrån ensamma om att ha utmaningar med kompetensförsörjningen. Men just därför måste det göras mycket större ansträngningar än idag för att attrahera, utbilda och rekrytera morgondagens arbetskraft. Annars har vi snart inga människor kvar som kan producera den mat och de råvaror som vi alla är beroende av.
Jord- och skogsbrukares framtida yrkeskvalifikation är beroende av sin yrkesstolthet och de förtjänar en regering som uppskattar dem mer än vad de beskattar dem.