När valets efterdyningar så småningom lägger sig, så kan man hoppas att media kan ägna sig åt något annat än dagspolitiken – åt klimatfrågan, som faktiskt är ännu viktigare.

För medan en regering varar i ett par år, så håller mänskligheten på att förändra klimatet för hundratals år framöver.

Klimatfrågan står också högt på svenska folkets lista över orosämnen. Media borde därför sätta klimatet mycket högre på dagordningen än man hittills gjort. Det betyder att inte ha en ensam klimatjournalist som ett alibi, som vissa redaktioner har (och de flesta har inte ens det), utan att låta denna ödesfråga märkas på alla avdelningar.

Artiklar om nya företag bör ta upp hur pass hållbara företagen är energi- och miljömässigt. Nya stadsplaner bör skärskådas ur hållbarhetssynvinkel: prioriterar man kollektivtrafik och cykel- och gångbanor, har man tagit hänsyn till havsnivåhöjningarna, vad händer vid framtida skyfall?

Resereportagen bör inte handla om långväga platser som kräver flygresor, sportföreträdare bör få frågan om det går att ta sig med buss och tåg till deras evenemang, musikfestivaler bör granskas med tanke på materbjudanden och energiåtgång, och så vidare.

”Om det här är den viktigaste frågan i världen, då måste jobbet börja på redaktionerna med att redaktörerna tycker det, så att de sedan kan få allmänheten att bry sig”, menar Alan Rusbridger, före detta chefredaktör på brittiska Guardian. Frågan är om svenska redaktioner tycker att klimatfrågan är viktig, eller om de senaste politiska intrigerna, TV-kändisarna, sporthändelserna eller andra mediala dagsländor ses som viktigare?