Med punktskrift (till exempel braille) går det att läsa texter utan syn. Punktskrift är ett sätt att skriva texter genom höjda punkter på pappret, vilket idag kan fungera som porten till skriftspråket för personer med normbrytande synfunktionalitet.

Tillgången till punktskrift behöver säkras för att undvika diskriminering och utanförskap. Kunskap om punktskrift behöver spridas och alla med synnedsättning ska ges riktigt goda möjligheter att behärska punktskrift.

Talsyntes är en möjlighet som medför begränsningar. Personer med synnedsättning som hänvisas till talsyntes i stället för att få lära sig läsa punktskrift fråntas skriftspråket då det ständigt finns en syntetisk röst mellan människan och texten.

I Feministiskt initiativ är vi medvetna om tillgänglighetens betydelse och vi menar att punktskriften skulle behöva ges mera plats i informationsspridningen. Inför EU-valet 26 maj 2019 delade vi ut broschyrer om vår politik i punktskrift. Det är en demokratifråga — rätten att kunna läsa på ett medium som fungerar utan digital teknik.

Vi vill värna om rätten att lära sig punktskrift. Alla barn och ungdomar med synnedsättning ska ha rätt att läsa och skriva punktskrift i alla sammanhang inom skolan, från förskola till högskoleprov på samma villkor som alla andra har rätt till skriftspråk.

Dock förekommer fortfarande många diskriminerande orättvisor, till exempel:

• Idag går det att få valsedlar med punktskrift men inte att göra personval.

• Elever och studenter får inte alltid sitt studiematerial i tid när de vill ha det i punktskrift.

• Myndigheterna borde sträva efter att vara tillgänglighetsföredömen vad gäller bland annat webbsidor, men alltför många brister och bryter mot lagen.

Detta är en politisk fråga som Feministiskt initiativ tar på fullaste allvar och vi vill verka för att alla kan få textuell information de vill ha i punktskrift.