Likaså är järnvägstrafik flera gånger energieffektivare än vägtrafik. Detta beror på att rullmotståndet mellan stålhjul och räls är 15 gånger lägre än mellan gummihjul och asfalt. 

Energieffektiviteten hos elmotorn är hög, med cirka 90 procents verkningsgrad.  Men batteridrivna landsvägsfordon har inte potential att köra lika energieffektivt (på grund av högre rullmotstånd) eller snabbt som tåg. 

Så varför skulle inte Västervik och Kalmar län få ta del av det effektivaste landtransportmedlet i modern form? 

Trafikverket har länge missgynnat Kalmar län räknat som järnvägsinvestering per capita.  Trafikverket driver en omvänd regionalpolitik i strid mot devisen Hela Sverige ska leva. Trafikverkets lönsamhetskalkyler tar inte hänsyn till regionala utvecklingseffekter och duger inte som beslutsunderlag. 

När man inkluderar regionala effekter ger en kraftig upprustning av banorna nyttor som är dubbelt så stora som investeringskostnaderna. Det framgår av Stellan Lundbergs utredning om Östersjöbanesystemet från 2002. Därför att det helt följdriktigt att politiker i Kalmar län verkar för att regionen ska få närkontakt med Östergötland och andra län. 

Men region Östergötland har enbart Stockholmsregionen för ögonen och är relativt likgiltigt för sitt grannlän i öster. Men det bör naturligtvis inte hindra en satsning på Tjust- och Stångådalsbanorna eller för den delen ett tiotal övriga banor i Sverige som har potential att minska befolkningsökningen i de allra största städerna. Där är problemet trängsel på gator och brist på grönområden och bostäder. I avfolkningsbygder har man svårt att upprätthålla samhällsservice av olika slag.  Med en snabb järnvägstrafik kan obalansen i befolkningen mellan olika regioner minska.

De beslut som region Kalmar tagit avseende tåg och järnvägar är ett första bra steg som bör följas av en kraftfull uppgradering till hastigheter kring 200 km/timme.  Men om man bara satsar på vägtrafik och lägger ner järnvägar dömer man Västervik och andra kommuner till evigt utanförskap. Det drabbar även personers privatekonomi i form av sjunkande fastighetsvärden som följd av minskande befolkning och arbetsmarknad. 

Självklart är det staten som ska betala huvuddelen av järnvägsuppgraderingen av järnvägar över hela Sverige. Samma investeringsnivå per capita i länen där järnväg finns är en rimlig balans.  Det skulle gynna hela landet. Medfinansiering från regioner ökar statens benägenhet att satsa.  

Invånare i Kalmar län bör vara tacksamma att politiker över blockgränserna har enats kring ambitionen att föra länet närmare övriga Sverige i stället för att tyna bort. Elbilar och elbussar kan aldrig ersätta moderna snabba tåg. Elfordon för väg närmast att betrakta som en fint för att slippa satsa på högkvalitativ spårtrafik.