Tre kronor, som kanske i första hand för tankarna till det svenska ishockeylandslaget, används som officiell symbol för Sverige av kungahuset, riksdagen, regeringen och andra myndigheter. Men detta heraldiska vapen är inte avsett för Sverige utan är ett unionsvapen med en krona vardera för Sverige, Norge och Skåne.
Att det kommit i bruk som Sveriges riksvapen beror på en kombination av missförstånd och hybris. Det rymmer också en besvärande aktuell symbolik, som visar på likheterna mellan den svenska monarkin genom århundradena och dagens aggressiva Ryssland.
Sveriges egentliga vapen är ett annat. Riken fick under medeltiden den härskande ättens vapen, i vårt fall Bjälboättens (tidigare kallad Folkungaätten): ett upprest lejon av guld i ett blått fält med tre snedställda silverränder.
Bjälboättens Magnus Eriksson (1316–1374) skrev sig kung av Sverige, Norge och Skåne. Han använde tre gyllene kronor i blått fält som vapen för sitt trefaldiga välde. Albrekt av Mecklenburg efterträdde honom som kung enbart i Sverige, men fortsatte ändå att föra trekronorsvapnet. Efter att denne avsatts samlade drottning Margareta hela Norden under sin ledning och hade som bild i sitt sigill från 1390 en sköld med tre kronor, en symbol för alla de tre riken som hon regerade över: Sverige, Norge och Danmark. Tre kronor fanns därefter i vapnen för Kalmarunionens alla kungar och finns fortfarande i kungavapnet för Danmark, som kan sägas vara det enda land som inte utträtt ur unionen.
Som svensk kung införde Karl Knutsson (Bonde) vad som ännu i dag är modellen för Sveriges stora riksvapen: ett guldkors som delar skölden i fyra fält, det första och fjärde med tre kronor och det andra och tredje med Bjälboättens vapen. Detta avser Sverige och de tre kronorna kungens vidare nordiska anspråk. Han blev för en kort tid också Norges kung men aldrig Danmarks.
I stället för det stora riksvapnet har en förenklad variant kommit att bli den oftast sedda heraldiska symbolen för Sverige: det så kallade lilla riksvapnet med enbart tre kronor i skölden.
Uppdelningen på svear och götar i kungatiteln fram till 1973 ledde till en felaktig uppfattning från Gustav Vasas tid att tre kronor var Svea rikes vapen och Bjälboättens lejon Göta rikes. Det är bakgrunden till att Göteborg fick Bjälboättens vapen med tre mindre tillägg som sitt stadsvapen.
Användningen av unionsvapnet Tre kronor som Sveriges riksvapen innebär anspråk på ytterligare landområden. Det är en problematisk symbolik när Europa så påtagligt bevittnar att en stat anser sig har rätt till en annans territorium. Den ena kronan avsåg Norge med de tidigare norska Island, Färöarna och Grönland, den andra först Skåne men snart hela Danmark och den tredje Sverige med Finland och Åland.
Eftersom vi dessbättre inte längre har ambitionen att lägga under oss våra nordiska vänner, är tre kronor inte en lämplig symbol för Sverige. Vi bör därför snarast byta ut den mot Sveriges ursprungliga riksvapen, det gyllene lejonet i blåvitrandigt fält.
