I skuggan av stigande elpriser och skandalerna på Svenska Kraftnät planerar Vattenfall att redan i år stänga en av sina kärnkraftsreaktorer i Ringhals. Detta ska följas av ytterligare en reaktornedläggning nästa år.

Detta är olyckligt då väderberoende energislag som vindkraft och solceller måste kombineras med baskraft av något slag. Utan baskraft hotas planerbarheten i effekttillgången och ytterst är nedläggningen av reaktorer ett hot mot den svenska basindustrin. Regeringen måste därför agera genom statligt ägda Vattenfall för att förhindra detta.

Även om vindkraften har ökat något i Sveriges samlade energimix är vi fortfarande beroende av kärnkraften för stabil och pålitlig energiförsörjning. Dessutom är kärnkraften koldioxidfri och en hörnsten i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, något som även FN:s klimatpanel skriver under på.

Sveriges befolkning ökar dramatiskt och elektrifieringen tilltar inom transportsektorn. Industrins energieffektivisering innebär ofta ökad elektrifiering och nya energiintensiva verksamheter såsom serverhallar etablerar sig. Detta innebär en ansträngd situation för elförsörjningen och nätkapaciteten.

Under de tio senaste åren har marginalerna i kraftsystemet eroderat fullständigt och där Sverige nu i allt högre grad blir beroende av import från kolkraft under kalla vinterdagar. Man får nästan gå tillbaka till början av 1970-talet för att hitta motsvarande effektbrist i prognoserna.

Sverigedemokraternas inställning är att energipolitiken ska säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som näringsliv. Självklart ska energisystemen integreras över nationsgränser, samtidigt är det viktigt för en industrination att ha en hög grad av självförsörjning.

Utifrån det faktum att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. Forskningsområden inom slutförvar av uttjänt kärnbränsle och kärnkraftssäkerhet är områden som i vissa fall har en nationell särprägel och som kräver nationell kompetens. För att kunna behålla och utveckla kärnkraften i Sverige behövs ett ökat stöd till kärnkraftsforskningen.

Detta skulle dessutom bana väg för möjligheten att i framtiden bygga nya, ännu modernare kärnkraftverk och forskningsinfrastruktur för fjärde generationens kärnkraft. Det är en politik som är bra för Sveriges industri och hela samhället.

Enligt energiöverenskommelsen – som skrivits på av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Moderaterna – ska kärnkraften fasas ut till 2040. Så kommer det inte att bli, men själva överenskommelsen i sig skapar osäkerhet för hela den energiintensiva industrin och bör därför ses över.

En majoritet av partierna i Sveriges riksdag vill fasa ut en av våra allra viktigaste fossilfria energikällor. Samtidigt säger man sig vilja minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det är motsägelsefull och helt enkelt dålig politik.