Alltför lång tid har Sveriges vägar och järnvägar varit eftersatta. Otillräckliga resurser för att underhålla infrastrukturen påverkar näringslivet negativt.

Tillgång till marknader och kompetens är nämligen avgörande för handel och jobbtillväxt. Endast ett konkurrenskraftigt näringsliv kan skapa de resurser som krävs för att ställa om till ett hållbart samhälle med växande befolkning. Då måste infrastrukturen och transporterna fungera.

I Svenskt Näringslivs rapport ”Företagens regionala utveckling” beskriver vi hur det går för företagen och vilka hinder de ser för tillväxt. I undersökningen utmärker sig Kalmar län med en relativt hög andel av företagarna som upplever betydande tillväxthinder kopplade till just dålig infrastruktur, 23 procent, jämfört med 12 procent för landet som helhet. 

Att nästan vart fjärde företag identifierar bristande infrastruktur som ett hinder för tillväxt är illavarslande. Länet behöver fler företag och entreprenörer, det ökar sysselsättningen och lägger grunden för vår gemensamma välfärd. Då krävs bättre villkor för investeringar och entreprenörskap, inte försämringar av infrastrukturen. 

Därför är bristerna i infrastrukturen alarmerande. Men samtidigt är det inte överraskande eftersom Sverige har en betydande underhållsskuld på vägar och järnvägar. För att återställa infrastrukturen till en acceptabel standard krävs att underhållsskulden på över 70 miljarder kronor åtgärdas. I dag går utvecklingen åt fel håll, och underhållsskulden ökar. 

Trafikverket har larmat om att medlen för vägunderhåll understiger behoven. Enkelt förklarat, det kommer att bli värre före det blir bättre, och akuta åtgärder prioriteras framför basunderhåll. 

Det är oacceptabelt att företag ska drabbas av försenade leveranser, fordonsskador eller andra störningar. Dessutom är det illavarslande om människor avstår från att arbetspendla till jobb till följd av dåliga vägar och försenade tåg.

Svenskt Näringsliv vill att det eftersatta underhållet ska återtas senast år 2030. Då behöver anslagen och kapaciteten hos Trafikverket och entreprenörerna stärkas år för år.

Som ett första steg bör regeringen ta fram en långsiktig underhållsplan med uppskattat finansieringsbehov. Arbetet med att kartlägga tillståndet i infrastrukturen hos Trafikverket behöver även intensifieras, för att avgöra vilka sträckor som ska prioriteras. Det är hög tid att politiker på alla nivåer nu krokar arm med näringslivet för att öka trycket i frågan. 

Tillväxthindren måste bort för att Kalmar län och Sverige ska kunna utvecklas. Det är hög tid att agera.