Varför så lite pengar för att sköta våra naturreservat?

Den statliga finansieringen av skötseln av de 216 naturreservat och nationalparker som finns i Kalmar län har sjunkit dramatiskt sedan 2017. På åtta år har statens stöd per skyddat naturområde i genomsnitt nästan halverats. De negativa konsekvenserna i vår mest värdefulla natur kommer att tillta när vandringsleder, dass och annan infrastruktur inte längre kan underhållas. Tar regeringen chansen och vänder utvecklingen genom att skjuta till mer pengar i den kommande höstbudgeten undrar Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandet.

"I Friluftsfrämjandets nya rapport Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv svarar 69 procent av kommunpolitikerna i Kalmar län att de tror att de minskade statliga anslagen kommer att påverka förutsättningarna för det lokala friluftslivet i mycket eller ganska hög grad", skriver Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet och Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare för Svenska Turistföreningen.

"I Friluftsfrämjandets nya rapport Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv svarar 69 procent av kommunpolitikerna i Kalmar län att de tror att de minskade statliga anslagen kommer att påverka förutsättningarna för det lokala friluftslivet i mycket eller ganska hög grad", skriver Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet och Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare för Svenska Turistföreningen.

Foto: Ebba Lagergren

Debatt2024-08-06 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Riksrevisionens nya granskning Förvaltningen av skyddad natur visar att det saknas resurser för att naturvärdena ska bibehållas och att de skyddade områdena ska göras tillgängliga för besökare. När länsstyrelserna tvingas skjuta nödvändiga åtgärder på framtiden bedömer Riksrevisionen att en underhållsskuld byggs upp. Länsstyrelser runt om i landet tvingas nu att avveckla friluftsanordningar istället för att bygga nya.

I Friluftsfrämjandets nya rapport Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv svarar 69 procent av kommunpolitikerna i Kalmar län att de tror att de minskade statliga anslagen kommer att påverka förutsättningarna för det lokala friluftslivet i mycket eller ganska hög grad.

Och när Svenska Turistföreningen i fjol lanserade uppropet ”Stoppa nedskärningarna i naturen” fick det snabbt 65 000 underskrifter. Det är förståeligt. Nio av tio svenskar menar att friluftsliv är bra för hälsan, och sju av tio upplever återhämtning i naturen.

Den statliga budgeten räcker inte längre till de lokala naturvårdsinsatser (LONA) som tidigare hjälpt kommuner att satsa på friluftsliv och folkhälsa. En extern utvärdering visar att LONA ”i hög grad gynnar friluftslivet” och ”varit avgörande” för att även mindre kommuner ska bedriva naturvård och utveckla friluftslivet.

Det ledarledda friluftslivet bidrar till folkhälsa, gemenskap och kunskap om allemansrätten och natur. Men för att kunna utbilda nya generationer friluftsutövare behövs resurser.

Vi uppmanar nu regeringen att:

- Höja budgetanslaget så att Länsstyrelsen får större möjlighet att sköta om och välkomna friluftsutövare i den skyddade naturen i Kalmar län
- Genomföra förslagen från den statliga kommittén för främjande av fysisk aktivitet om satsningar på folkhälsan genom det organiserade friluftslivet.

Naturen är vår viktigaste arena för motion, rörelse och välbefinnande. Att sköta om länets friluftsinfrastruktur och vackra natur i en tid när Sverige ligger i världstoppen i stillasittande, behöver prioriteras. Regeringens vilja att satsa på folkhälsan är viktigt och bra, och nu behövs kraftfulla satsningar på naturvård och friluftsliv i höstbudgeten. Det bidrar till regional utveckling i Kalmar län genom folkhälsa, sysselsättning och naturturism.