Miljöpartiet behöver tala klarsprĂ„k kring sitt âhyggesfriaâ skogsbruk samt redovisa hur de ska finansiera sitt trettioprocentiga skydd av skogsĂ€garnas produktiva skogsmarksareal. Miljöpartiet har lĂ€nge bedrivit en smutskastning av det svenska skogsbruket som saknar all heder. De sprider myter om att hyggesfritt skulle vara ett fullgott alternativ till âkalhyggenâ samt driver pĂ„ för fler statliga naturreservat â ett förslag som saknar finansiering och osar planekonomi.
âHyggesfrittâ lĂ„ter kanske vackrare Ă€n trakthyggesbruk, men Ă€r i verkligheten inget realistiskt alternativ. Ett hyggesfritt skogsbruk förutsĂ€tter att man kontinuerligt avverkar de Ă€ldsta och största trĂ€den först, vilket leder till svĂ„rframkomliga och ogenomsiktliga skogar.
Inte sĂ€llan talar Miljöpartiet om att âviâ mĂ„ste stĂ€lla om skogsbruket. I realiteten Ă€r det inte âviâ, utan Sveriges 311 234 markĂ€gare som kommer att behöva dra lasset. Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt skogsbruk Ă€r att man inte fĂ„r skapa luckor större Ă€n 0,25 hektar. Det kan lĂ„ta attraktivt i den kalhyggeshatandes öron, men i realiteten innebĂ€r detta mĂ„nga virkestransporter i samma skog, vilket gör markpĂ„verkan stor och lönsamheten lĂ„g.
Miljöpartister kontrar dĂ„ att man slipper plantera. Nej! Till miljöpartisternas stora förtret kan man inte komma ifrĂ„n behovet att Ă„terbeskoga âkantarellstĂ€llenaâ med planterad tall pĂ„ mindre bördiga marker. Tall Ă€r nĂ€mligen ett pionjĂ€rtrĂ€d och krĂ€ver mycket ljus för att kunna etablera sig, till skillnad mot granen som âstormtrivsâ under skuggade uppvĂ€xtförhĂ„llanden.
Vidare sĂ€ger sig Miljöpartiets talesperson för biologisk mĂ„ngfald, Rebecka Le Moine, vilja skydda skogen. Jovars, lĂ„t âossâ skydda 30 procent av Sveriges landyta - som föreslĂ„s i EU:s skogsstrategi â men skilj pĂ„ begreppen. Det Ă€r nĂ€mligen skillnad pĂ„ produktiv skogsmark och pĂ„ vanlig skogsmark. LĂ„t âossâ för all del överimplementera definitionen av ur- och naturskogar. FöreslĂ„ reservat av alltihop! Men berĂ€tta i sĂ„ fall hur det ska finansieras â gĂ€rna ocksĂ„ av vem!
Enligt affĂ€rsomrĂ„deschef vid Svensk FastighetsvĂ€rdering skulle det exempelvis kosta cirka 300 miljarder kronor att formellt skydda sex procent av den produktiva skogsmarken. Ska Miljöpartiet âskyddaâ 30 procent av den produktiva skogsmarksarealen sĂ„ behöver man inte ha A i matte för att förstĂ„ att detta kommer att bli ofantligt dyrt. Miljöpartiets kommandoskogsbruk och gröna kommunism Ă€r dĂ€rför ett hot mot samhĂ€llet.
LÄt oss leka med tanken att staten lÀgger 30 procent av den produktiva skogsmarken i trÀda genom formellt skydd och genom lag framtvingar hyggesfritt pÄ resterande areal. 1,2 biljoner (!) kronor torde dÄ inte vara nÄgon överdrift av den initiala kapitalersÀttningen till markÀgarna för reservatsbildanden, inte heller 164 miljarder kronor i förlorade exportintÀkter Ärligen.
Som jĂ€mförelse kan nĂ€mnas att âviâ fĂ„r fyra höghastighetstĂ„gsprojekt bara för MP:s föreslagna reservatsbildanden och att âviâ fĂ„r lĂ€gga ner en fjĂ€rdedel av Sveriges totala hĂ€lso- och sjukvĂ„rd för att tĂ€cka intĂ€ktsförlusterna per Ă„r. Miljöpartiets dröm att lĂ€gga ner svenskt skogsbruk Ă€r inte bara ett hot mot skogsĂ€garna, utan mot hela samhĂ€llet.
Miljöpartiet behöver tala klarsprĂ„k kring sitt âhyggesfriaâ skogsbruk samt redovisa hur de ska finansiera sitt trettioprocentiga skydd av skogsĂ€garnas produktiva skogsmarksareal. Eller Ă€r det markĂ€garna och vĂ€lfĂ€rden som ska ta notan för Miljöpartiets gröna kommunism?