Magnus Kasselstrand skriver i sin insändare med rubriken Svenskt skogsbruk – en naturkatastrof att skogsbruket förändrats under en mansålder. Han menar att skogsbruket förändrats och idag består skogarna av ”trädåkrar tysta och tomma på biologisk mångfald”.
Vad Magnus grundar sina påståenden på vet jag inte. Vi inom skogsbruket väljer att hålla oss till fakta och grunda våra påståenden på känd forskning.
Den nya skogsvårdslagen kom 1993. I den står det att produktion och naturvård ska väga lika. I lagen anges att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så den uthålligt ger en god avkastning samtidigt ska man ta hänsyn till naturen och kulturmiljön. Denna grund arbetar skogsägarna idag med. Skogsägarna tar ett stort ansvar för dessa båda mål och vi ser att det går att förena på ett bra sätt. Många saker blir allt bättre i de svenska skogarna. Låt mig ta några exempel från Sveriges officiella statistik.
Vi vet att många arter är beroende av död ved i olika nedbrytningsfaser. Andelen död ved har ökat markant de senaste 25 åren.
Mängden gammal skog har också ökat markant sedan mitten av 1990-talet och i södra Sverige har vi idag mer gammal skog än när Riksskogstaxeringens mätningar började för snart 100 år sedan. (skog äldre än 140 år)
Mängden lövträdsdominerad skog har ökat de senaste decennierna, särskilt i södra Sverige. Även arealen ädellövskog har ökat vilket gäller både den äldre ädellövskogen och totalarealen.
Mängden fågelpar i skogarna är idag 7 miljoner fler än i slutet på 1990-talet enligt svensk fågeltaxering.
Det finns fler positiva trender men ovanstående beskriver en levande skog med goda förutsättningar för biologisk mångfald och långsiktigt hållbar skog. Inte tysta trädåkrar tomma på biologisk mångfald.
Vi har självklart saker att arbeta med inom skogsbruket. En sådan är att bättre ståndortsanpassa skogarna, det vill säga att plantera rätt trädslag på rätt mark. Idag finns alltför mycket gran planterad på mark bäst lämpad för tall och löv. Det finns idag så stora viltstammar att det i vissa geografier inte är möjligt att plantera tall och löv som är rätt för marken. Viltet äter helt enkelt upp det! Det är ett stort samhällsproblem som kostar samhället och skogsägarna oerhört mycket pengar. Vi måste få till kraftigt minskade stammar nu! Något som Södra arbetar mycket med, inte minst inom projektet Kraftsamling Tall där målet är att uppnå balans mellan skog och vilt och öka andelen tallföryngringar.
För Södras medlemmars del så har andelen tallplantor som sålts ökat med 100 procent på bara några år. Från drygt 3 miljoner plantor 2016 till drygt 6 miljoner 2019! Inom stora områden, främst östra delarna av Götaland, föryngrar man idag med en mycket hög andel tall. Men ska dessa föryngringar få växa upp och inte betas ner måste krafttag tas mot viltstammarna.
Skogsägarna har brukat sina skogar i generationer och är stolta över sina skogar. En av de största drivkrafterna är att lämna över en skog med bättre förutsättningar och i bättre skick än när de själva tog över dem. Genom ett aktivt brukande kan skogsbruket bidra till många positiva effekter i samhället. Inte bara till skogsägarna själva utan också till samhället genom sin kolbindande förmåga, ekonomi och välfärd och inte minst biologisk mångfald.