LRF har därför skickat en enkät till våra medlemmar för att få veta mer hur stora skadorna är på de enskilda gårdarna. Resultatet är nedslående. Får vi inte en kraftig minskning av vildsvinsstammen nu så finns risken att både livsmedelproduktion och det öppna landskapet är ett minne blott.
I Sydost har 86 procent av lantbrukarna svarat ja på frågan om de har vildsvinsskador på sin mark. Enkäten visar att lantbrukare i hela södra Sverige är kraftigt drabbade av vildsvinsskador, i vissa län uppgav så många som nio av tio att de har vildsvinsskador på sin mark. Vildsvinen påverkar inte bara oss lantbrukare. Också villaägare, idrottsklubbar och trafikanter drabbas av vildsvinens framfart. Svaren visar att vildsvinsproblemen är oacceptabelt stora och att de påverkar lantbrukarnas framtidstro och mående negativt. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har beräknat kostnaderna för lantbruket till 1,1 miljarder årligen (2015).
Men att mäta skadornas storlek i fält är svårt och det saknas en standardiserad modell för det. I SLU:s beräkning tar man heller inte hänsyn till den alternativkostnad det innebär att behöva välj bort en gröda, på grund av vildsvinen. Därmed är kostnaderna troligen högre.
I LRF:s enkätundersökning svarar 4 av 10 i Sydost, att de anpassar odlingen efter vildsvinen. Att inte kunna arbeta utifrån affärsmässiga beslut, efterfrågan eller normal växtföljd och därmed gå miste om potentiell avkastning, kan vara en av de största kostnaderna för lantbrukarna. Undersökningen visar också att förutom att anpassa sitt företagande, så upplåter 92 procent av markägarna jakten på vildsvin gratis till jägare som vill göra en insats.
Att vi befinner oss i den här situationen beror på flera saker. Antalet vildsvin i Sverige har ökat snabbt och för få vildsvin har skjutits. Vildsvinen har också haft gott om mat, delvis på grund av utfodring som inte har skötts ansvarsfullt eller ens reglerats. Att som lantbrukare sälja till exempel sockerbetor, till jägare som vill utfodra djuren, är inte kollegialt mot de som drabbas. Här behöver var och en ta ansvar. Vi behöver en reglering av utfodringen och det måste ske nu!
Våra medlemmar gör allt vad de kan för att minska kostnaderna för sina företag genom att anpassa sin odling och även erbjuda gratis jakt på vildsvin. Men vi har nu kommit till en punkt där våra insatser inte räcker till.
Från myndigheternas håll finns förslag till regeringen för att underlätta försäljning av vildsvinskött. Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en ny nationell förvaltningsplan för vildsvin. Men vi kan inte vänta på byråkratin. Och åtgärderna behövs nu!
Vi vill uppmana våra beslutsfattare att ta sin del av ansvaret och snabbt fatta de beslut som behövs för att underlätta för oss på landsbygden. Vi måste stoppa vildsvinsstammens ökning, annars finns risken att ännu fler tappar tron på livet på landsbygden.