Vi måste göra mer för att undvika vräkningar av barnfamiljer

"Sverige satte upp en nollvision för att inga barn ska bli vräkta redan 2007, men utvecklingen går tyvärr åt fel håll", skriver Jonas Hellberg.

"Sverige satte upp en nollvision för att inga barn ska bli vräkta redan 2007, men utvecklingen går tyvärr åt fel håll", skriver Jonas Hellberg.

Foto: Victor Bomgren

Debatt2025-02-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ny statistik från Kronofogden visar att antalet barn som påverkas av vräkningar fortsätter att öka. Totalt vräktes 711 barn i Sverige under 2024. I Kalmar län var det en liten minskning, men ändå drabbades sex barn när deras föräldrar fick sina bostäder uppsagda. Vanligtvis beror vräkningar på hyresskulder. I nio av tio fall där barn är involverade är det just hyresskulder som ligger bakom.

Ökningen av vräkningar hänger samman med ekonomiska svårigheter som en följd av bland annat arbetslöshet, den höga inflationen och växande skulder. Vid årsskiftet var nästan 437 000 personer registrerade med obetalda skulder hos Kronofogden, en ökning med 20 000 jämfört med året innan. Särskilt många av dessa är i åldern 35–44 år, där många barn återfinns. Sammanlagt handlar det om skulder på 138 miljarder kronor.

Alla instämmer i att samhället måste göra mer för att förhindra vräkningar, särskilt när barn är inblandade. Sverige satte upp en nollvision för att inga barn ska bli vräkta redan 2007, men utvecklingen går som sagt tyvärr åt fel håll. För att nå målet behövs fler generella åtgärder för att minska utanförskap och hjälpa utsatta familjer att täcka sina boendekostnader. Det behövs också mer riktade insatser för att stötta dem som har det svårast.

Fastighetsägarna föreslår några åtgärder för att vända utvecklingen:

  1. Modernisera bostadsbidraget: Gör bidraget mer tillgängligt för fler hushåll. Nuvarande nivåer och regler har inte följt med i utvecklingen och gör att många inte får det stöd de behöver. Att basera bidragen på aktuella inkomster i stället för framtida beräkningar skulle minska risken för skuldsättning.
  2. Stärk det förebyggande arbetet: Idag varierar det mycket mellan kommunerna. Bara hälften har uppsökande verksamhet för personer som riskerar att förlora sitt boende.
  3. Skapa bättre samarbete mellan aktörer: Varje kommun bör ha ett etablerat samarbete och rutiner för samverkan mellan socialförvaltning, hyresvärdar och civilsamhällesaktörer. Kommunerna bör erbjuda hyresvärdar ”en väg in” för att uppmärksamma socialförvaltningen på hyresgäster som har problem innan  det går för långt. 

Jonas Hellberg, näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna i Kalmar län