Vindskadorna är ett resultat av kalhyggesbruket

Det senaste ovädret, Malik, förorsakade relativt stora skador på skogen, vilket vi kunnat ta del av bland annat genom reportage i pressen.

Det är skogsbruket och inte ändrade vindförhållanden som orsakar skadorna, vilket är positivt då det ju går att förändra sättet man brukar skogen på, bland annat genom att minska på andelen kalhyggen, menar skribenterna.

Det är skogsbruket och inte ändrade vindförhållanden som orsakar skadorna, vilket är positivt då det ju går att förändra sättet man brukar skogen på, bland annat genom att minska på andelen kalhyggen, menar skribenterna.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2022-02-20 11:42
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid en genomgång av kunskapsläget om orsaker till de ökade skadorna som registrerats är en kunskapsöversikt utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) från 2013 en bra källa. MSB väljer benämningen stormskador, men till exempel Malik handlade inte om storm, utan snarare om hårda/mycket hårda vindbyar.

Naturligtvis är det vinden som fäller träden, men en genomgång av åren 1780–2003 visar bara på periodvisa variationer av vindhastigheten och ingen trend. Det blåser alltså inte mer nu än förr. Varför blåser det då ner mer skog? 

MSB pekar på att en förklaring är att det finns mycket mer träd nu. En annan förklaring är ett mildare och blötare klimat, men myndighetens utredning visar att den helt avgörande faktorn är kalhyggesbruket. Hyggena gör att vinden får fart och kantzonerna drabbas då av omfattande fällning av träd som tidigare stått inne i skogen. Den ensidiga satsningen på monokulturer av gran bidrar starkt till ökade skador. När stormen Gudrun fällde ofantliga kvantiteter utgjordes 80 procent av gran, trots att andelen gran bara var 50 procent i landskapet. Granarna har ett större vindfång än andra trädslag. De skogar som klarade sig bäst var blandskogar. Gallring av skog särskilt i sena skeden, leder till att kvarlämnade träd blir mycket sårbara för blåst, i synnerhet kort efter att gallringen skett.

Det är alltså sättet att bruka skogen som enligt MSB är den viktigaste orsaken till den ökning av omfattande vindskador som vi ser. Det kan vara bra att ha i minnet, när man tar del av reportage i media om drabbade skogsägare.

Egentligen är det på ett sätt positivt att det är skogsbruket och inte ändrade vindförhållanden som orsakar skadorna. Sättet att bruka skogen kan vi göra något åt, medan vindstyrkor inte är möjliga att påverka. Det skogsbruk som dessutom leder till utarmning av den biologiska mångfalden (1 800 arter klassas som hotade), ökade känslighet för stora insektsangrepp och stora risker vid skogsbränder är inte hållbart. Det är hög tid att avveckla kalhyggesbruket, som snart Sverige och Finland är ensamma om att bedriva.