Mer än hälften av alla anställda i Kalmar län har sin inkomst tack vare industrin, men utbildningar saknas för framtida utveckling.
Kalmar läns starka tillverkningsindustri består av:
- 1 400 företag och 18 000 direkt anställda.
- En omsättning på 70 miljarder kronor och ett förädlingsvärde på hela 18 miljarder, vilket innebär att 31 procent av den ekonomi som skapas i länet kommer från industrin.
- Utöver detta skapas 1,1 jobb inom andra branscher, såsom byggföretag, elektriker och fraktbolag, för varje anställd i industrin. Totalt är minst 38 000 av länets 62 000 sysselsatta beroende av industrin för sin försörjning.
När IUC Kalmar län (en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att stärka industrin) pratar med medlemsföretagen säger man unisont: ”Vår största utmaning för framtida konkurrenskraft är tillgång till kompetens, framför allt ingenjörer”
Varför har vi hamnat här? Globaliseringen förändrade mycket av vår industri på 1970- och 80-talet, många trodde att tillverkningen skulle flyttas till utvecklingsländer. Men tillverkningsindustrin lever och utvecklas, men vi har inte klarat vår kompetensutveckling.
Produktiviteten i Kalmar län ligger under rikssnittet, endast Södermanland och Gotland presterar sämre. Grannlänen Kronoberg och Blekinge, med liknande förutsättningar, ligger långt före. Kalmar län måste ta sitt industriella arv på allvar och satsar på framtiden.
Teknik och samhälle måste börja gå hand i hand. Vi behöver alla inspirera våra ungdomar att engagera sig. Kalmar län behöver prioritera följande kompetensutveckling inom industrin:
- Utbildning: Vi behöver fler teknikutbildningar, såsom högskole- och civilingenjörsutbildningar inom verkstadsindustrin och metallbearbetning.
- Mellanchefs- och processteknisk utbildning: Vi behöver mer utbildning för mellanchefer och avancerade processkötare på gymnasie- och yrkeshögskolenivå.
- Industriföretagen måste bli bättre på att marknadsföra sig som en del i samhället. Idag vet inte många om att industrin ens existerar.
Vid riksdagens öppnande 2024 påtalade utbildningsministern Johan Persson att Sverige är ett ingenjörsland. Vad gäller civilingenjörsutbildningar i vår del av landet har Kronobergs län fem stycken olika utbildningar, Blekinge län har sju stycken och Kalmar län har inga alls.
Kalmar län har fler anställda inom industrin än Kronobergs län och dubbel så många som Blekinge län. Det räcker inte att Växjö och Karlskrona erbjuder teknikutbildningar. När studenter lämnar Kalmar för andra städer återvänder de sällan. Högre utbildningar inom ingenjörsyrken bidrar dessutom till forskning och nyföretagande i länet.
Med tanke på att industrin står för över 50 procent av Kalmar läns BNP, är det oförklarligt hur vi hamnat i denna situation. Kalmar län är ett av de fem största industrilänen i Sverige, sett till befolkningen. Nu måste vi säkerställa att industrins behov går hand i hand med kompetensutveckling. Politiker och utbildningsanordnare måste satsa mer på tillverkningsindustrin.
Kalmar län som ett av Sveriges fem tyngsta industrilän ska vara i framkant vad gäller ingenjörsutbildningar och inte som nu helt avsaknad av. Med en stark industri så är Kalmar län rustat att hantera framtida kriser och globala leveranskedjor. Kalmar län blir attraktivt för internationella företag och investerare så att fler lägger sin verksamhet här. Men det förutsätter att man vet att industrin existerar och att det finns kompetens.
Om Kalmar län ska behålla sin industri, så anser vi att kommuner och regionen ihop med länets industrier och Linnéuniversitetet måste begära av dagens regering och riksdag att snarast satsa på utbildningar till högskoleingenjörer inom industritekniska grenar.
Styrelserepresentanter IUC Kalmar län och industriföretag inom Kalmar län