Bättre restaurangvillkor ger nya arbetstillfällen

2008 lanserades satsningen på Matlandet Sverige och fyra år senare har reformen burit frukt.
I dag uppger bland annat fyra av tio att de blivit mer positiva till att i högre grad köpa svenskproducerade livsmedelsprodukter. I början av året inleddes också en särskild matturné där Östergötland blev det första stoppet för landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C). Inte så konstigt i sig.

LK Debatt2012-10-25 06:57
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

UTANFÖR SKÄNNINGE ligger Vistena gård som är en av regionens största grisuppfödare, där det varje år föds 12 000 smågrisar som sedan säljs vidare eller går till slakt. Mycket fokus inom matlandssatsningen ligger just på att sätta lokala och närproducerade varor i centrum.
Sommaren 2010 moderniserades också alkohollagen så att exempelvis den som bedriver cateringverksamhet kan få ett permanent serveringstillstånd och det är numera tillåtet att arrangera mässor och liknande med provsmakning av alkoholdrycker till allmänheten.
Samtidigt har den sänkta restaurangmomsen bidragit till en vitalisering av arbetsmarknaden för grupper som traditionellt sett haft svårt att göra sig hörda.
Nya arbetstillfällen har kunnat växa fram och för många unga är ett arbete i restaurangbranschen den första kontakten med arbetslivet.
Reformen underlättar därmed för människor som i dag befinner sig långt bort från arbetsmarknaden.

DET FINNS DOCK fortfarande utrymme för reformer och förenklingar som skulle underlätta ytterligare för restaurangnäringen. Resultatet av allt för stor byråkrati och omfattande regelverk har lagt grunden för en bransch som inte alltid är lönsam för den enskilde restauratören.
Snabbmatsrestauranger dominerar exempelvis i dag som Sveriges största restaurangkedjor, vilket i sig inte är något gott exempel på svensk matkonst, hög kvalitet eller regional matkultur inom matlandssatsningen.
För en företagare i restaurangbranschen går mycket tid åt till administration, exempelvis när det kommer till kontakter med myndigheter. I dag behöver en restaurang en mängd olika tillstånd för att få driva sin verksamhet, bland annat livsmedelstillstånd och serveringstillstånd, utskänkningstillstånd, tillstånd från markägaren och kommunen samt ibland också från polisen. Ibland kompliceras processen ytterligare om en kommun har administrativt samarbete med andra närliggande kommuner vilket kan innebära att tillstånden handläggs på olika ställen.
Vill man som restauratör, inte minst inom ramen för matlandssatsningen, satsa på en särskild nisch med småskalighet och lokalproducerade råvaror kan byråkratin därmed bli onödigt betungande.
En översyn och intensifiering av regelförenklingsarbetet för att minska byråkratin och underlätta verksamheten för restauranger är därför ett naturligt steg som även ligger i linje med lanseringen av Sverige som ett ledande europeiskt matland.

Finn Bengtsson (M),
Riksdagsledamot Socialförsäkringsutskottet

Boriana Åberg (M),
Riksdagsledamot Näringsutskottet

Läs mer om