Att bondförnuftet skulle ha någon chans att komma tillbaka är kanske att hoppas för mycket. Men min förhoppning att någon slags eftertänksamhet kan finnas långt där inne i våra folkvalda och tjänstemäns lilla bubbla tänker jag leva vidare med.

Ponera att hjälpsamhet och service vore deras måttstock tillsammans med en genuin önskan om en levande och stark samhörighet med alla kommunens invånare.

Visst är jag en drömmare. Men tanken på att nämnder och tjänstemän slutar bötfälla kommun, privata och företagare hägrar. Att övergå till vanligt vänligt bemötande och servicetänkande så att vi medborgare kommer smidigt och välmående genom byråkratidjungeln borde inte va för mycket begärt.

Förmodligen skulle vi då bli en attraktiv kommun att bo och utvecklas i.

Vet man inte vad som krävs för att hela kommunen ska leva så kanske det finns några fortbildningskurser eller seminarier att utvecklas med. Att tänka vård och omsorg, kommunikation, skola och affär är inte helt fel.

Sören Holmberg