Som att träffas av blixten

Sedan 1981 har vi rest runt med vår kanot i Sverige. På våra resor genom landet har vi lärt känna och älska Sverige. Redan 1982 började vi lära oss svenska på olika kurser i Berlin, där vi bodde förut. Målet var att flytta till Sverige efter pensioneringen.

LK Debatt2012-02-28 07:53
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

PÅ RESORNA genom Sverige tittade vi alltid på hus som var till salu. Våren 1987 hittade vi äntligen vårt drömhus i Kinda kommun, nämligen Björkliden, som är omgivet av skogiga åsar och talrika sjöar, där vi brukar paddla och fiska. Det händer att vi ser älgar på stranden av Anen eller Spillen, när vi är ute på våra fisketurer.
Just bakom vårt hus är det fina svampmarker med många olika svampsorter. På berget mittemot, 185 m öh, växer det blåbär och lingon.
Våra vänner från Tyskland avundas oss den härliga naturen, som finns runt omkring oss. På somrarna när de går med oss genom skogarna mellan Axsjön och Ämten är de alltid lika förvånade över att man kan plocka så mycket bär på så kort tid.
I 25 år har vi varit i vårt hus i Björkliden på somrarna och på vintrarna. Vår dröm om en orörd natur tycktes ha gått i uppfyllelse. I byalaget Kila har vi lärt känna de historiska orterna i denna omväxlande trakt och har förstått varför så många svenskar semestrar här i sina sommarstugor. En insändare i tidningen den 7 januari 2012 säger "...fördubblar sig invånarantalet i Djursdala och Locknevi under sommarhalvåret."
I maj 2010 flyttade vi hit för gott. När vi nåddes av informationen om det planerade vindkraftverksbygget, var det som att träffas av blixten. Vi hade inte flyttat till Sverige för att E.ON skulle placera ett industrilandskap mitt framför näsan på oss!

INTE FÖRRÄN olyckan i kärnkraftverket i Fukushima skedde har regeringen och industrin i Tyskland tagit sitt förnuft till fånga, beträffande just kärnkraften. Men vilken händelse behövs för att i framtiden rädda oss från de naturförstörande vindkraftverken och ge oss en annan energikälla?
De 32 vindkraftverken är inte acceptabla på den planerade platsen mellan Gröninge och Ånen. De stör utsikten och framför allt kommer de på sikt att ge oss nära boenden hörselskador pga. sin monotona ljudnivå.
Björkliden ligger cirka 1150 meter från de planerade vindkraftverken på 185 m öh, och är alltså en av de närmast orterna. När solen går ner bakom rotorerna kommer den att ge oss en oönskad och synnerligen störande skuggkastning.

SOM EN FÖLJD av det för korta avståndet på 1150 meter till närmaste vindkraftverk hamnar vi i farozonen för iskast, speciellt när man tar hänsyn till att vårt hus ligger vid ett brant stup med 25 meters höjdskillnad, där ivägslungade isklumpar mycket väl kan komma att nå oss.
Byggs verkligen de planerade 32 vindkraftverken enligt planerna, återstår bara för mig att sälja mitt hus, med stor förlust. Tomtvärdet torde sjunka med cirka 30 procent.
Även om man skulle kunna hålla bullernivån på de tillåtna 40 dBA på ett så kort avstånd, är det de låga frekvenserna som vindkraftverken har nattetid, som leder till sömnstörningar.
Redan under byggfasen blir vi tvungna att genomlida avsevärda störningar av buller från byggmaskinerna. När trädfällningen är avslutad kommer planeringsarbetena för byggvägarna. Därpå följer sprängningar i berget för fundamenten.
Allt detta sker i ett av de vackraste skogs-, myr- och sjöområdena i Kinda kommun. I broschyren "Vindkraftprojekt Gröninge" under rubriken Naturvårdsintressen står det "...visar rapporten på generellt låga naturvärden inom projekteringsområdet."
Mot detta påstående protesterar jag å det starkaste. Jag undrar; har skogar, myrar, sjöar och djur inget naturvärde för er?
Vi trodde att den efterföljande generationen skulle finna en orörd natur åtminstone i Sverige men E.ON ämnar förstöra den drömmen med sitt vindkraftsprojekt.
Om vindkraftverk och förnybar energi sätts in till förment räddning av klimatförändringen, är det i alla fall inte acceptabelt att naturen förstörs över huvudet på människorna som bor där.

SVERIGE RÄKNAS som ett av de naturbevarande länderna i Europa. Av det skälet kommer turismen också att tillta i betydelse, så länge inte landskapsvyerna förstörs av att man tvingas titta på vindkraftverk, som är fallet i Tyskland.
Sverige är i stånd att klara sin energiförsörjning med vattenkraft från Norrland. Om man nödvändigtvis vill förstöra landskapsbilden också i södra Sverige, kan man koncentrera vindkraftverken till lantbruksytorna i Skåne. Därifrån är det också lättare att exportera elöverskottet till Tyskland.
Och skogslandskapet söder om Hycklinge kan räddas.
De som bor i vårt vackra skogsområde och mina närmaste grannar kan räkna med min röst, när det gäller att säga nej till Vindkraftprojektet Gröninge.

Jürgen Binder
Björkliden

Läs mer om