Undan för undan behövs fler hjälpmedel. Man kanske behöver rollator eller rullstol för att ta sig fram, kanske även hjälpmedel för att ta sig i och ur sängen. Hur många bostäder är tillräckligt rymliga för allt detta?
Utöver de krämpor som stöter till och försvårar det dagliga livet lider många äldre lider av att vara ensamma.
Livskamraten kanske inte längre är i livet, eller kan vara sjuk och rent av bo någon annanstans.
I ett trygghetsboende är bostaden anpassad, så att man tar sig fram mellan rummen med hjälpmedel. Det är tillräckligt med svängrum så att man kan ta sig fram med hjälp av rullstol eller rollator. Och inte minst, i huset finns också gemenskapsutrymmen, där man kan bryta ensamheten och äta tillsammans med sina grannar.
En matsal, med måltidsgemenskap i en god social miljö, goda kontakter och möjligheten att bli sedd och bekräftad, ger bättre förutsättningar för psykisk och fysiskt välbefinnande. Det minskar i sin tur behovet av vård och omsorg.
Nu har S+M-majoriteten presenterat planer på att ta bort matsalarna på äldreboendena i Frödinge och Tuna och enbart erbjuda lunch i matsalen på Granen.
Ändå har det framgått i debatten att den sammanlagda besparingen för kommunen blir marginell. Hyreskostnaden kommer inte kommunen bli av med, bara för att man slutar använda den som matsal.
Dessutom riskerar kostnaderna på andra konton att öka, eftersom många av de äldre som inte längre kan äta i matsalen istället kommer att behöva utökad hemtjänst och hemkörning av matlådor.
Vi kristdemokrater vänder oss mot den här typen av kortsiktiga, dåligt analyserade sparförslag, där man skär bort något i ena änden utan att se vad det blir för konsekvenser i den andra.
Gudrun Brunegård
Kristdemokraterna
DEBATT: En gemenskap som skapar trygghet
Åldrandet är en naturlig del av livet. Allt eftersom man blir mindre rörlig blir tillvaron allt mer kringskuren.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.