Facket har slagit larm och Arbetsmiljöverket har satt press på behovet att renovera och anpassa lokalerna. Det ska enligt uppgift ske redan 2017-2018. Under 2016 ska de konkreta planerna tas fram.
Under ombyggnationen behöver hundratals elever beredas utrymme någon annanstans. Paviljonger, det vill säga baracker, tycks vara standardlösningen, så även i detta fall.
Hur många paviljonger får det plats på skolgården till Astrid Lindgrens skola? För det är ju sådana som ska lösa den trängsel som uppstår på grund av ett stort antal flyktingbarn och Djursdalabarnen, som majoriteten vill skicka dit. Det är ju inte särskilt stort lekutymme på skolgården ens idag.
Hur tänker egentligen de ansvariga i majoriteten? Finns det någon långsiktighet över huvud taget?
För mig är det uppenbart att det vore bättre att ta tillvara de funktionsdugliga lokalerna i de väl fungerande skolorna i kransorterna, istället för att stänga dem och trycka ihop eleverna i redan trånga miljöer, som under en ombyggnation kommer bli omöjliga att vistas i.
Jag hoppas innerligt att S+M-majoriteten inte har satt sådan prestige i att lägga ned Djursdala, Gullringen och Pelarne, att man låtit förnuftet fara.
Dessvärre ser vi samma fenomen när det gäller förskolan i Pelarne. Majoriteten tänker lägga ned den, trots att det är brist på platser i staden och man nu planerar för att bygga en ny förskola för dyra pengar.
Det är inte rätt mot barnen från kransorterna, som tvingas ut på vägarna och får väldigt långa skoldagar. Det är inte rätt mot barnen på Astrid Lindgrens skola, som får det ännu trängre. Och det är inte rätt mot lärarna på AL, som redan nu har en pressad arbetssituation.
Det enda rimliga är att rösta B i folkomröstningen.
Gudrun Brunegård
Kristdemokraterna
DEBATT: Låt det sunda förnuftet råda
Under veckan som gick kom det till allmänhetens kännedom hur ansträngd arbetsmiljön på Astrid Lindgrens skola är.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.