Inled Sveriges järnvägssatsningar med upprustning

"Vårda vårt järnvägsnät, fokusera inte bara på att bygga nytt."
Så klokt talade vår infrastrukturminister Elmsäter Svärd på VTI dagarna i Linköping i januari.
Att rusta upp en mil järnväg från skarvspår på grusbädd till helsvetsad räls i makadam kostar kring 60 miljoner kronor per mil. Betydligt dyrare är det att bygga nytt. En mil enkelspår kostar cirka 300 miljoner. En befintlig länsjärnväg representerar alltså ett stor värde, som för en relativt liten insats kan få en betydligt bättre funktion i form av snabbare och bekvämare resor. Detta har stor regional betydelse.

LV Debatt2012-02-10 08:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

OM MAN KAN bo kvar i sin hemort i stället för att tvingas flytta in till nybyggd bostad i storstaden sparar samhället kring två miljoner kronor per familj som engångsbelopp. En annan fördel med att rusta upp befintlig järnväg jämfört med att bygga nytt är att det krävs betydligt kortare förberedelsetid för upprustning av banor. Arbetet kan starta 8 månader efter beslut. Nybyggnation däremot kräver flera års förberedelsetid. Det börjar med en idéstudie, som följs av en förstudie, följt av en järnvägsutredning, varefter följer järnvägsplan och bygghandling samt byggnation. Det kan ta upp mot ett decennium från beslut om utredning till trafikstart.

SÅ DÄRFÖR I väntan på att vi kan börja bygga nya kompletterande banor bör vi rusta upp de banor vi har. Det rör sig om cirka 120 mil länsjärnvägar, exempelvis Stångådalsbanan, dvs Kalmar- Hultsfred- Linköping och Tjustbanan Västervik - Linköping samt ett tiotal banor därtill. På dessa sträckor är oftast tåget snabbare och bekvämare än buss. Med upprustad järnväg blir tåget ännu snabbare och bekvämare.
En befintlig järnväg bör därför betraktas som en tillgång för en region, även om banan behöver rustas upp. I de flesta regioner, där man saknar järnvägar, är sannolikheten att man bygger en helt ny bana ganska liten. Därför tvingas man i regioner utan järnväg att även i framtiden förlita sig till buss, som sällan kör fortare än 90 km/timmen, mot tågets 140 till 200 km/timme på bra banor.

DET FINNS GODA exempel på stora resandeökningar med tåg sedan man rustat upp banor. Blekinge Kustbana mellan Kristianstad och Karlskrona ökade sitt passagerarantal sex gånger. Svealandsbanan mellan Södertälje och Valskog (nära Arboga) har ökat sitt resandeantal sju gånger sedan den nya banan blev klar. På denna sträcka har järnvägen 30 procent marknadsandel, mot 10 procent för Sverige som helhet.
Det är god regionalpolitik att rusta upp järnvägarna i väntan på de stora nybyggnadsprojekten. Vi hoppas att detta framkommer i den snart kommande Kapacitetsutredningen från Trafikverket.

Ulf Flodin
Järnvägsfrämjandet
Linköping

Läs mer om