Landstingets årsredovisning har precis godkänts i fullmäktige och en delårsrapport för årets fyra första månader har behandlats i landstingsstyrelsen. Det är tydligt för alla som vill se att Landstinget i Kalmar län befinner sig på ett sluttande plan. Det ekonomiska resultatet har försämrats kraftigt och går mot noll eller minus, sjukvårdsförvaltningarnas underskott ökar, bemanningsproblemen växer och ohälsotalen för personalen stiger. Förutsättningarna för vårdpersonalen att utföra sitt goda arbete försämras.
Ungefär samtidigt presenterar vi och den styrande rödgröna landstingsmajoriteten varsitt dokument som kallas Budgetriktlinjer. Där berättar vi hur vi vill utveckla sjukvården i länet och ger en föraning om hur våra budgetförslag kommer att se ut. Det är alltså läge att i budgetriktlinjerna ta sig an problemen ovan.
Vi gör det genom fem huvudspår:
• En strategi för budgetar i balans i sjukvårdsförvaltningarna för att skapa arbetsro och långsiktighet. Ett besparingspaket behöver tas fram samtidigt som förvaltningarna ges rimliga budgetramar. Idag står det klart från dag ett att förvaltningarna inte kommer att nå budgetmålen, vilket skapar frustration.
• En satsning på primärvården och hälsocentralerna. En åldrande befolkning med ökat vårdbehov kräver att mer vård flyttas från sjukhusen ut till hälsocentralerna för att landstinget ska klara sitt uppdrag. Den specialiserade slutenvården på sjukhusen avlastas och fler och tidigare insatser inom primärvården minskar behoven av dyrare sjukhusvård.
• Mer förebyggande arbete. Genom en ökad satsning på folkhälsoarbetet tillsammans med kommunerna får vi en friskare befolkning som behöver mindre vård. Det kan till exempel ske genom att skolungdomar uppmuntras att röra sig mer i vardagen eller genom att erbjuda allmänna hälsosamtal till människor i mogen ålder.
• Krafttag för tryggad kompetensförsörjning. Det krävs en övergripande analys av hur Landstinget i Kalmar län kan bli en attraktivare arbetsgivare men vi föreslår också en rad konkreta åtgärder, som till exempel riktade lönesatsningar inom bristyrken. Pengar som idag läggs på hyrpersonal kan användas effektivare.
• Ökat fokus på regional utveckling. Snart blir landstinget en region och det enda långsiktiga sättet att skapa mer resurser till sjukvården i länet är att skapa fler jobb i regionen. Landstinget måste bidra till detta genom att jobba för att göra länet mer attraktivt att bo och verka i.
Majoritetens budgetriktlinjer, å andra sidan, är de tunnaste på många år och tar ingen höjd för de utmaningar vårt landsting står inför. Deras budget i höstas var också ovanligt mager och innehållslös. Intrycket blir en majoritet som helt saknar idéer för framtiden och duckar från ansvar. Kanske är det en medveten strategi inför kommande neddragningar och skattehöjningar som riskerar att bli en följd av fortsatt rödgrönt styre.
Så spelar det någon roll vilka politiker som styr sjukvården i länet? Vi tror att sjukvården och dess medarbetare skulle må bättre under en Alliansmajoritet som pekar ut en tydlig riktning inför framtiden och skapar förutsättningar för medarbetarna att göra ett fortsatt fantastiskt arbete.