Debatt: Samling för att rädda festivalen

-Vi tog ledigt från våra jobb och skola för att vi ville ge hela vårt hjärta för något stort.
-Vi byggde tält, scener, vaktade grindar, drog elkablar och gav allt för att vårt hjärta brann för Rockparty, Festivalen och orten Hultsfred.
-Vi kämpade och gav allt i varje situation och vi hade ett ordspråk att ingenting var omöjligt.
-Vi byggde om en bilaffär till kontor, festlokal med fullt hjärta och engagemang.
-Vi var stolta över vår prestation och vi jobbade mot samma mål.
Men sedan hände något, vi blev helt plötsligt färre och detta pga många olika saker, en del flyttade, medan andra helt enkelt inte passade in då de hade för mycket hjärta och detta passade inte in i den institution som Rockparty höll på att bli istället för den förening vi brann för.
Rockparty växte och blev en koncern med flera företag och helt plötsligt stängdes dörrarna till det öppna och underbara som funnits, det behövdes kompetens som inte fanns lokalt i den skara med eldsjälar som gav och verkligen brann för den festival och den förening som fanns. Kompetens som inte behövts de 15 första åren då Rockparty bara var en förening och inte en koncern.

Vid alla kriser vill man alltid leta efter syndabockar och många lägger skulden till politikerna och en del till föreningens styrelse medan några klagar på koncernledningen.
Jag vill inte skylla på någon men jag saknar det gamla som en gång fanns. I dag är det många av oss som gett av vårt hjärta som mår dåligt, känner sig svikna eller rent utsagt känner sig lurade. Mina egna känslor har svängt från ilska, vemod, sorg och en kämpa glöd för att hitta en lösning. Då jag själv inte är insatt i koncernen eller föreningen längre har jag svårt att komma med en lösning men i dessa stunder är mitt kämparhjärta för Hultsfreds-andan väckt på nytt och är det något som kan rädda festivalen i framtiden är det detta hjärta som vi en gång haft eller fortfarande har.
Tar vi bara fram det och ger det lilla extra klarar vi allt, som vi alltid sagt att ingenting är omöjligt. Utan kommunala pengar och koncernen Rockparty måste vi gå tillbaka till rötterna med föreningen Rockparty och öppna våra hjärtan. På detta sätt kan vi börja om från grunden och jobba fram en ny festival för med små resurser och ett gediget engagemang kan vi bygga upp en ny festival dit ungdomar kan åka utan att bli ruinerade för att få vara sig själva umgås och ha det gott oavsett stil, bakgrund eller musiksmak.
Festivalen har dött för i år och koncernen och Rockparty sjunker men det finns inget som kan ta död på vårt stora hjärta för orten och Sveriges finaste festivalplats vid sjön Hulingen.
Så min uppmaning till oss alla som har viljan och mottot att ingenting är omöjligt, vi måste samla och organisera oss. Med en brett ideellt arbete kan vi tillsammans lösa detta, hoppas bara att det inte är försent att hjärtat slutat slå och att många av er känner som jag. Så till sist, finns det ungdomar i kommunen som vill starta en seriös förening för att få till en seriös festival då kommer jag höra av mig och hjälpa dom med allt jag kan.

Hultsfred skall ha en festival så är det bara
Christoffer Frick