OECD-RAPPORTEN konstaterar, precis som Lärarförbundet, att en klok strategi för att inte riskera att lärarkrisen blir ännu allvarligare i Sverige är att göra yrket attraktivare. SCB spår att det kommer saknas 43 000 lärare i landet inom åtta år samtidigt som Lärarförbundet visar i flera rapporter att många väljer bort läraryrket på grund av den låga lönen. Risken är stor att det kommer att saknas lärare i klassrummen om 10, 20 och 30 år om inte kommunerna säger ja till lärarna i den här avtalsrörelsen, ja till att höja yrkets status och få fler att vilja bli och vara lärare. Alla inser att Sverige behöver lärare för att fungera. Sverige är ett land som är beroende av att kunna konkurrera med kunskap. Men nu riskerar vi att hamna i ett läge där Sveriges elever går miste om viktiga kunskaper då det inte finns lärare att tillgå, eftersom många platser på lärarutbildningarna gapar tomma.
Stora pensionsavgångar inom de närmsta åren är ett allvarligt problem och bidrar till den nationella lärarkris som Sverige står inför. I OECD-rapporten konstaterar man att drygt 41 procent av alla gymnasielärare i Sverige är över 50 år. I Vimmerby kommer 43 procent av gymnasielärarna inom yrkesämnena att gå i pension inom tio år. Dessutom finns en stor del lärare som överväger att lämna arbetet som lärare p g a den låga lönen.
DET ÄR INTE BARA gymnasieskolan som står inför pensionsavgångar, samma sak sker inom förskolan och grundskolan. Av förskollärarna i Vimmerby kommun förväntas nästan var fjärde gå i pension inom 10 år och under samma period kommer nästan var tredje lärare i grundskolans tidigare år att gå i pension. Dessutom kommer 57 procent kommunens av speciallärare/specialpedagoger att pensioneras under samma period. De lärare jag har i min omgivning vittnar om att andelen barn/elever med behov av särskilt stöd har ökat de senaste åren, så behovet av denna lärarkategori är stor.
DET KOMMER MED andra ord att finnas ett stort behov av nyrekrytering och det gäller alla lärargrupper från förskola till vuxenutbildningen.
Behovet av att rekrytera är inte unikt för Vimmerby kommun utan det är ett läge som alla Sveriges kommuner är i. Varje kommun måste fråga sig vad kombinationen av stora pensionsavgångar och de låga lärarlönerna innebär för den egna kommunen och de som bor och arbetar där. Lönen kommer att vara en ännu mer avgörande faktor för de som står i valet mellan att utbilda sig till lärare eller till något annat yrke men lönen påverkar också när utbildade lärare väljer vilken kommun de vill arbeta i.
Innebörden av det är att Vimmerby i ännu högre grad än nu måste konkurrera med andra kommuner, en uppgift som kommer att bli mycket svår med tanke på den situation som råder lönemässigt i Vimmerby.
Utlovade men hittills uteblivna satsningar på lärarlöner gynnar inte Vimmerby kommun i kampen om lärarna och det är dags att alla våra kommunpolitiker inser det.
Precis som Sveriges kommuner i årets avtalsrörelse måste visa att de tar ansvar för skolan så måste Vimmerby kommun, oavsett hur avtalet kommer att se ut, visa att de vill och kan ta ansvar för att skolorna i Vimmerby även fortsättningsvis har behöriga och utbildade lärare i klassrummen. Det gör kommunen genom att i det framtida budgetarbetet öronmärka pengar till fler satsningar på lärarlönerna.
Det är dags för våra politiker att välja väg, det är dags för våra politiker att ta ansvar.
Marie Karlsson,
Ordf Lärarförbundet i Vimmerby
Stort behov av fler lärare i Vimmerby
För några veckor sedan släpptes den årliga rapporten "Education at a glance" som jämför utbildningssystemen i OECD-länderna. Sverige har all anledning att oroa sig. På listan som jämför lärarlöner tar Sverige ytterligare ett kliv ner och hamnar på plats 24 bland 34 länder. Att svenska lärares slutlön ligger 14 procent efter övriga OECD-länders är ytterligare ett bevis på att det är dags för kommunerna att säga ja till lärarnas krav på högre löner.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.