Debatt: Svenskt griskött ingen självklarhet

DET ÄR MED ORO som vi ser att nästan hälften av det griskött vi äter i Sverige idag är importerad. Vad skulle hända om importen försvann och det därtill inte finns något jordbruk kvar i landet?
Kunskap, effektivitet och outnyttjad potential finns i svensk grisproduktion som med rätt förutsättningar kan bidra till att utveckla svensk grisproduktion, vilket genererar jobb och skattepengar, landsbygdsutveckling och resursutnyttjande.
Svenska konsumenter vill köpa svenskt kött och gör det också i stor utsträckning. Den viktigaste faktorn för ökad försäljning är i stället den offentliga upphandlingen där stora volymer kan göra skillnad på priset. Många kommuner är de stora köparna av importerad mat till skolor och övrig verksamhet. Här behöver det ske en förändring och vi kommer nu än mer aktivt att arbeta med politikerna i frågan. Vi vill att kommunerna i sin upphandling ser till att barn och äldre ska få svenskt griskött av hög kvalitet på bordet, garanterat fritt från salmonella och antibiotikaresistenta bakterier. Detta tack vare de kontrollprogram som genomförs till fördel för folkhälsan.

IDAG konkurrerar inte svenska grisföretagare på samma villkor som utländska. Sverige har världens hårdaste djurskyddslagar, vilket betyder ökade kostnader för svenska producenter.
Kommunerna ställer dessa krav på djuromsorgen men lever inte upp till kraven när det kommer till upphandling där priset ofta får råda. Många kommuner har som målsättning att köpa in 25 procent ekologiskt, som tyvärr till stor del utgörs av import. I den offentliga upphandlingen måste man också ta ansvar för de resterande 75 procent livsmedel som inte är ekologiska.
Svensk kött är ingen självklarhet. Det kan vara värt att tänka på när man väljer i hyllorna en vanlig dag i affären. Men med kloka val bli vi alla vinnare.
Här följer aktuell statistik i ämnet:
Självförsörjningsgrad på griskött är idag 77 procent. Det ska jämföras med drygt 100 procent för åren 1997-98. Sverige har tappat 25 procents självförsörjningsgrad på 12-13 år, vilket betyder cirka en miljon grisar sedan EU-inträdet.

DE TVÅ STORA importländerna är Danmark med 42 procent och Tyskland med 33 procent, totalt 75 procent. Raketen är Tyskland som står för mer än halva importökningen från första halvåret 2009 i förhållande till första halvåret 2010 med + 4572 ton, av en totalökning på 6 817 ton.

SOM ENSKILD importvara är benfri köttråvara det klart dominerande och står för 80 procent av volymen. Det är kött som till största delen ska förädlas på något vis innan den når slutkonsument via storhushåll, färdig mat, chark m.m.
Preliminär statistik från SCB gällande första halvåret visar att konsumtionen av griskött i Sverige 173 970 ton. Importen är 60 088 ton och andelen svenskproducerat är 113 882 ton, vilket är 65,5 procent.

Per-Göran Sigfridsson
Styrelseledamot i LRF Sydost och grisproducent