Sveriges försvar har ett Östersjöperspektiv

Den 1 januari började omställningen till det nya försvar, som ger Sverige kraftigt höjd försvarsförmåga. Den nya insatsorganisationen ska vara genomförd 2014. Hela insatsorganisationen om 50 000 personer kommer att vara användbar inom ett par dagar om Sverige hotas.

LV Debatt2010-07-21 06:40
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tidigare har det politiska kravet bara varit att en tredjedel av insatsorganisationen (11 500 man år 2008) ska vara tillgänglig - inom ett år. Och resterande två tredjedelar först inom ett till tre år. Det var för lite och för sent.
Ett försvar med hög användbarhet ställer höga krav på professionalitet. Personalen ska vara rätt utbildad, rätt övad och rätt utrustad. Det ger ökad möjlighet att lösa uppgiften. För att få till stånd detta krävs en ändamålsenlig personalförsörjning.
Försvarsmakten var tidigare uppdelad i två strukturer med helt olika villkor: en nationell insatsorganisation baserad på värnpliktsförband för försvaret av Sverige och en särskild för utlandsstyrka med anställda soldater och sjömän. När vi skulle använda försvaret i insatser internationellt kunde vi inte använda värnpliktsförbanden, utan vi var tvungna att bygga nya förband bara för insatser internationellt.
Ett särskilt problem var att de bäst utbildade och mest erfarna förbanden, till exempel de som tjänstgjort i Afghanistan, hela tiden avvecklades efter hemkomsten till Sverige. De var ju anställda soldater och inom Sveriges gräns gällde bara värnpliktförband. I vilken annan organisation skulle man lägga ned de mest erfarna de bästa enheterna? I det nya försvaret kommer både soldaternas kompetens, såväl som det samövade förbandets förmåga, att kunna tas tillvara.
Nu behövs inte längre någon särskilt utlandsstyrka utan den ordinarie insatsorganisationen kommer gå att använda för alla försvarets uppgifter, oavsett var de utförs.
Under ett antal år var det uppenbart att plikten inte fungerade för att tillgodose Försvarsmaktens personalbehov. Den gav skyldighet att delta i grundutbildning, men inte för att vara en del av försvarets framtid. 70 procent av de som gjorde värnplikt ville inte vara en del av försvarets framtid, inte bli officerare eller göra insats. De värnplitiga krigsplacerades efter ett års utbildning bara i 2-3 år i insatsorganisationen. Sedan lämnade de flesta försvaret. Vi vill behålla de som utbildats i Försvarsmakten längre än så.

Från den 1 juli sker rekrytering till Försvarsmakten på frivillig grund. Försvaret kommer nu att rekrytera både kvinnor och män på lika villkor. Intresse och lämplighet ska vara styrande vid rekrytering - inte kön eller annan grupptillhörighet. Alla kommer att ha en skyldighet att delta i steg ett av urvalsprocessen, som i dag är en enkät på Internet. Därefter kommer engagemanget att vara frivilligt. Försvaret kommer rekrytera rätt soldater från början, soldater som vill vara en del av försvarets framtid i de nya stående och kontrakterade förbanden.
Mobiliseringsförsvaret byggde politiskt på idén att Sverige ensamt skulle möta yttre hot. Det byggde på värnpliktsförband av högst varierande kvalitet. Inget land väljer idag den vägen, många länder väljer istället att gå den väg som Sverige nu också går. Bara genom att titta på kartan förstår man att kriser, hot och konflikter måste börja mötas utanför Sveriges gräns, i närområdet och på Östersjön. Och att det måste göras tillsammans med andra. Det är tillsammans med andra vi ska förebygga att spänning blir kris och att kriser blir konflikter.

Sveriges försvar dimensioneras främst utifrån ett Östersjöperspektiv. Vårt flygvapen är dubbelt så stort som våra grannländers. Vårt ubåtssystem är i världsklass. Nya korvetter tillförs flottan. Vi har tillsammans med grannländerna skapat gemensam luft- och sjöövervakning för närområdet.
Det är väl känt att kriser och konflikter helst ska utspelas och hanteras utanför landets gränser. Likväl byggde värnplikts- och mobiliseringsförsvaret på motsatsen. De värnpliktsintensiva förbanden var lagligt användbara endast inom Sveriges gränser när konflikten redan kommit hit. Då var det redan för sent att skydda vårt land och vårt samhälle mot betydande konsekvenser.
Värnplikten fungerar inte i ett närområdes- och Östersjöperspektiv. Försvaret av Sverige börjar i en bred hotbild redan i säkerhetsbyggande i närområdet och på Östersjön. Värnet av Sverige sker inte bäst bara inom Sveriges gränser.

Sten Tolgfors (M)
Försvarsminister