Debatt: Vi måste göra vinst för att klara investeringarna

DEN NUVARANDE kommunstyrelsen lägger fram 2011 års budget för beslut före årsskiftet. Den innehåller säkert åtstramningar i olika verksamheter, som man bedömt nödvändiga. Ambitionen för vår nya kommunstyrelse måste vara att starta upp budgetprocessen för 2012 redan i januari, samt att parallellt med detta ta fram en längre budgetplan för minst fem år framåt.
Redan budgeten 2012 ska utgå från ett tillräckligt överskott på sista raden.
Vimmerby kommun måste komma ifrån den ständiga, akuta "osthyvelsprincipen". Det är viktigt att vi kan hitta sätt att planera så att verksamheter kan få sina villkor lagda mer långsiktigt, även med en ambition av ständig översyn. Ett sådant arbete bör bli prioriterat av en politisk ledning.
I kölvattnet på nuvarande budgetarbete sker debatter om indragning av förskolan i Pelarne, om minskad service i landsbygd, om brister i serviceboenden i Locknevi och Vimmerby, etc. och omfångsrikare frågor som satsningar på vägar och på kollektivtrafik.
För mig personligen är det allra viktigaste att kommunen har sitt erbjudande formulerat, exempelvis också med en ambition: "?över kvalitetssnittet för barnomsorg, skola och äldreomsorg till en kostnad under eller på snittet för landets kommuner". På så sätt kan man skapa olika erbjudanden på alla kommunala områden.
Ett är att näringslivet ska ha "one-way-in" - en väg in till kommunens näringslivstjänstemän (och kommunalråd) och samtidigt få svar inom exempelvis 24 arbetstimmar (tre dagar).

KOMMUNENS ERBJUDANDE Erbjudandet utgår ifrån föresatsen att kunna hjälpa medborgarna med deras problem och kunna leverera den kvalité de anser de betalar för. Det är så framgångsrika företag och organisationer fungerar.
Jag tycker det är viktigt att vi har barnomsorg i de mindre tätorterna, att de gamla i Locknevi får äta bra mat tillsammans, att TV:n de gamla ska titta på håller en bra standard etc. Det är små utgifter i det totala, men innehåller stora värden för kommuninvånarna.
Hur ska vi spara, hur ska vi satsa? Kommunens politiker och tjänstemän måste verkligen forska om, och efterfråga, vad invånarna tycker är viktigt. Den kunskapen i sig är vital; det är den som sedan formar kommunens erbjudande och visar var det ska kompletteras.
När varje tjänst vägs, när varje utgift viktas mot andra, ska frågan ställas: "är detta vitalt och viktigt" eller är det bara "trevligt om vi har"?
Vi kommer att tvingas ställa tjänster mot varandra, investeringar mot varandra. Mitt val kommer alltid att utgå ifrån; vilka är invånarnas problem som vi som politiker ska lösa? Jo, barnomsorg, skola och äldreomsorg. Dessa verksamheter måste ha de första pengarna som kommer till oss.

STADEN-LANDSBYGDEN Barnomsorg, utbildning och äldreomsorg är stora kostnader för en kommun. Erbjudandet är dock centralt i verksamheten och måste få ha hög prioritet. Om kostnaderna blir högre för dessa verksamheter (vilket de sannolikt inte behöver vara) på landsbygden, får de slås ut på andra enheter inom hela kommun organisationen. Gungor och karuseller är vardag i näringslivet. Precis som för kommunens bostadsbolag, som slår ut höga kapitalkostnader i nybyggnation över låga kapitalkostnader i gamla hyreshus exempelvis.
Konflikten mellan landsbygd och stad är av samma slag som konflikten storstad-småstad i övriga landet. Vi klagar över uteblivna nationella satsningar i vår egen region/kommun, men har svårt att se att vi själva lokalt inte fyller kravet gentemot vår egen landsbygd.
Samtidigt är önskemålen från allt fler att bo i centralorten. Här måste också erbjudanden formuleras: bra villatomter, bra hyresbostäder, gång- och cykelvägar etc.
Vimmerby kommun måste göra en prioritering med hela sitt erbjudande som grund, och inte enbart förvaltnings- och nämndvis. Vi måste se helheten i vad vi erbjuder för välfärd.

KOMMUNSTYRELSENS ANSVAR Kommunstyrelsen är den instans som måste sköta den övergripande prioriteringen, och inte låta nämnder/förvaltningar skylla på varandra.
Ingen invånare är intresserad av den striden, man vill bara se resultat och leverans. Man ser kommunen som en leverantör, den utmaningen måste Vimmerby kommun klara. Kan McDonalds och IKEA enhetligt formulera sitt erbjudande i sina olika anläggningar, till och med i olika världsdelar, bör Vimmerby kommun kunna verka enhetligt och sammanhållet.
Det innebär en bred prioritering, inte en smal. Vad förväntar man sig? Att det finns så mycket pengar att det räcker till allt? Inte någonstans i landet finns en sådan verksamhet. Varför skulle den då finnas i Vimmerby kommun?
Alla får prioritera med de ekonomiska medel man har. Självklart blir jobbet enklare för den som har ordning och kontroll på sin ekonomi. Det måste vara första målet för kommunens politiker.
Jag vill bidra till en långsiktig, bärkraftig kommunal ekonomi baserad på en politik som grundar sig på kommunens erbjudanden där brukarna, invånarna, tycker de får värde för pengarna. Många tror att det är svårt, för att inte säga omöjligt att uppnå. Jag tror att det går.

SKATTEN Nu säger säkert den kritiske; men var tar vi pengarna? Svaret är givetvis en motfråga: är det mindre skatteintäkter nu än tidigare år? Svaret är nej. Det är mer.
Däremot är kostnaderna högre, för det blir allt högre lön för samma arbetsprestation. Ett företag som får en högre lönekostnad efter en avtalsomgång försöker kanske slå ut den på priset till sin kund. Kan man inte det återstår effektiviseringar, dvs. produktion till lägre kostnad. Det innebär inte sällan ett minskat antal anställda motsvarande den höjda lönekostnaden. De som blir kvar får producera mer, vilket tvingar fram nya lösningar, nya, smartare sätt att utföra arbetet på.
En kommun kan inte agera annorlunda. Skatteuttaget är maximerat. Taxorna och avgifterna tillräckligt höga. Då återstår det att formulera om organisationer och strukturer till en lägre bemanning och ett annat sätt att arbete.
Vad kan då vara nya lösningar för att skapa samma välfärd?
Vimmerby kommun står inför byggnationer av två, kanske snart tre, nya äldreboenden. Flera nya förskoleavdelningar måste till. Underhåll är eftersatt i fastigheter, och ska föreningslivet utvecklas måste vi kanske bygga ännu en evenemangs- och idrottshall.
Hur kan vi göra detta klokt? Hur drivs äldreboenden i andra kommuner exempelvis? Genom att släppa in nya lösningar i välfärdssektorn delar kommunen risken med andra, och genom att bli en bra, för att inte säga suverän, inköpare kan man också få del av vinster.
På område efter område kan alternativa driftsformer igångsättas, kan samarbeten med andra kommuner genomföras, kan delade risker och vinster bli resultatet och valfriheten större.
Vimmerby kommun måste få en ny inriktning och bli professionell på andra saker än idag. Det är erbjudandet och dess kvalité som är det viktigaste. Lyckas vi så förändras våra finanser; vi får lägre skulder, delade risker och vinster med näringslivet, bättre motståndskraft i dåliga tider och vi kan uppfylla vårt erbjudande.

FLER JOBB, BÄTTRE KOMMUNIKATIONER Kommunstyrelsen ska lägga tid på att kratta manegen för att fler jobb ska skapas. Vi kan kraftigt arbeta för etableringar, för utveckling av jobb i industri och besöksnäring och därmed för kommunikationsfrågorna; vägar och järnvägar.
Tyvärr är vi i den situationen i kommunen att vägen till Linköping, som redan finns där, tar längre tid att köra än förr, och att järnvägsspåret, som redan ligger där, inte trafikeras ens av de tåg som finns med tillräcklig stabilitet. Det är från en mycket låg nivå vi får ta tag i frågan, och det måste ske med stor prioritet. Misslyckandet i den spårbundna kollektivtrafiken är stort i vår kommun, det är bara att medge. Här måste politikerna jobba med större skärpa.

INFLYTTARE Befolkningsminskningen har diskuterats. I samband med den att ungdomarna flyttar från kommunen. För egen del tror jag inte lösningen är att försöka tvinga ungdomarna kvar, för även om de flesta flyttar för studier så flyttar andra till industriarbete trots att det jobbet kan finnas också här. Varje ungdomsgeneration har sina skäl till att lämna hemorten efter gymnasiet. Att "bara flytta" är skäl nog för många unga. Och skälet anser jag är gott. Det innebär individuell utveckling för de flesta. Viktigaste åtgärden för att de alls ska överväga att stanna här är antingen utbildning eller jobb. Lärlingsutbildning blir ett fenomenalt bra tillskott.
Men kan vi aktivt söka inflyttare? Vända fokus mot dem som vill flytta till Vimmerby? Vi är en utmärkt kommun för unga barnfamiljer!
Det väsentliga för inflyttning (och för att unga människor ska stanna) är att det finns jobb för båda i en parrelation, och att det finns en bostad till rimlig kostnad. Just det sista är skälet till att kommunen måste slå vakt om sin allmännytta, dvs. Vimarhem, därför att byggare som enbart bygger för att hyra ut bostäder inte räknar hem investeringen på 10-20 år i vår kommun. För att klara detta måste Vimarhem ha en kritisk massa av lägenheter och framförallt en variation: gamla och nya.
Det hindrar inte att man ändå kanske kan se över Vimarhems bestånd, kanske göra radhuslägenheter till bostadsrätter exempelvis, om sådan efterfrågan finns hos hyresgästerna. Under tiden får vi arbeta för att öka kommunens attraktionskraft och tillväxt, vilket bidrar till att fler aktörer vågar bygga.
När det gäller jobben kan politiker inte skapa jobb, det kan bara den enskilde företagsledaren genom sina beslut. Men vi kan underlätta dessa beslut. Vi kan skapa en positiv atmosfär, ett välkomnande stadshus där besökaren är lika glad när hon går ut som när hon gick in. Och där vi agerar utifrån en djup förståelse över vilken samhällsnytta vi producerar och att det leder till jobb i vårt gemensamma samhälle.
En ny kommunledning ska om en dryg månad börja arbeta mot ett bättre Vimmerby.
För mig innehåller ett sådant Vimmerby framgångsrika företagare, kommuninvånare och både privata och kommunalt anställda välfärdsmedarbetare.

Micael Glennfalk (m),
Fullmäktigeledamot i Vimmerby