Debatt: Viktigt bygga upp förtroende

AV SVERIGES 50 000 romer är 80-90 procent arbetslösa. Hälsoproblem bland romerna förstärks av social utsatthet i kombination med läs- och skrivsvårigheter.
FN har i sina rekommendationer uttryckt oro för romers situation i Sverige och särskilt pekat på de sociala problemen. Också FN:s rapportör mot våld mot kvinnor har påpekat att kvinnor i invandrar- och minoritetsgrupper är särskilt utsatta. Romska kvinnor riskerar dubbel diskriminering- starka patriarkala traditioner underordnar kvinnor i både det privata och offentliga livet. Kvinnor saknar ofta kontakt med sociala myndigheter och sociala nätverk som skulle kunna fungera som stöd.

KOMMUNERNA kan bidra till att bryta romernas utanförskap i vardagen. Särskild vikt måste läggas vid barnens situation. I Sverige råder skolplikt och den måste gälla för alla barn. Romska föräldrar har tillsammans med skolan ett ansvar att ge sina barn en rättvis start i livet. Erfarenheter visar att stödpersoner i skolan kan öka romska barns närvaro.
På motsvarande sätt kan romska ungdomar som funderar över yrkesval behöva vägledning. Fler romska anställda bör finnas i offentlig verksamhet, till exempel i vården. Arbetslösheten bland romer kan motverkas genom mentorer för arbetssökande.

DISKRIMINERING och utanförskap har ökat misstänksamheten bland romer mot det etablerade samhället. I kontakter med sociala myndigheter, skola och vårdinrättningar omger sig många romer helst med andra romer och en rad principer styr agerandet i vardagen och kontakterna med majoritetssamhället. Romerna har också etablerat en egen domstol, romani kris, som dömer i rättsfall.
Minoritetspolitiken anger ett antal viktiga rättigheter, framför allt till det egna språket, men den ger inte stöd för etablerandet av parallella samhällsstrukturer. Mycket talar tvärtom för att sådana strukturer återskapar utanförskapet för generation efter generation. Fasthållandet vid ett parallellt rättssystem strider mot viktiga principer i en rättsstat.

I ANSLUTNING till FN-dagen för mänskliga rättigheter finns det anledning att påminna om just rättighetsperspektivet. Det är oacceptabelt att en månghundraårig historia av utanförskap för romerna inte har kunnat brytas. Företrädare för det officiella Sverige och för de romska organisationerna måste nu mötas i aktiv dialog. Till stöd har man ett antal förslag från Delegationen för romska frågor som presenterade sitt betänkande i somras.
Att bygga upp ett förtroende mellan romer och majoritetssamhället är en nyckeluppgift som kommer att ta många år. Det brådskar - vi kan inte vänta ytterligare flera hundra år innan alla svenska medborgare har samma rättigheter.

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet