Förslaget att minska antalet mellanchefer är känt sedan i våras, då fyra politiska partier gemensamt gick ut med förslaget, som ett alternativ till att lägga ned landsbygdsskolorna.

I en demokratisk process är det viktigt att kunna uttrycka olika uppfattningar och förslag, utan att för den skull bli utsatt för härskarmetoder.

I min insändare återgav jag den bild som en tidigare anställd beskrev vid ett samtal härom dagen, bekräftat av flera närvarande kollegor. Om den bilden skiljer sig gentemot nu gällande ledningsorganisation, så är väl det ett uttryck för den otydlighet som många medarbetare upplever.

Och jag kan förstå dem: På organisationsplanen för skolområde Öst finns fyra olika chefstitlar: en biträdande rektor, två förskolechefer, tre rektorer och en områdeschef.

Dessutom finns på central nivå bland annat verksamhetschefer, kvalitetssamordnare och verksamhetsutvecklare. Tillsammans med förvaltningschefen blir det en ganska tung ledningsorganisation.

Det är tyvärr många lärare och pedagoger som har lämnat kommunen, just med hänvisning till en ledningsstruktur där man inte upplevt sig lyssnad till eller tagen på allvar och där rena missförhållanden sopats under mattan och förringats av nästa chefsled. Man beskriver att ens synpunkter inte når fram. Lärcenter är det mest alarmerande exemplet på detta, där halva lärarkåren flytt. Det är min innerliga förhoppning att man nu får en välförtjänt nystart där.

Kärnan i kristdemokraternas, centerns, vänsterns och miljöpartiets förslag, att minska på mellanchefsnivå, står dock framför allt att finna i jämförelsen med Hultsfreds kommun. I en platt organisation med färre skolledare totalt upplever man där ändå en större närhet till sina chefer, än vad man tidigare gjorde när man jobbade i Vimmerby.

Om det fungerar bra helt utan mellanled i grannkommunen, varför tycka att det är respektlöst när någon föreslår något motsvarande i Vimmerby? Är vi inte alla skyldiga att vända och vrida på alla delar av organisationen för att göra Vimmerby till en attraktiv kommun - både som arbetsgivare och som plats att växa upp, bo, leva och åldras i?

För övrigt har varken jag eller någon annan pekat ut antalet mellanchefer som i så fall skulle minskas ned. Det exakta antalet behöver först utredas och en ny, plattare ledningsstruktur tas fram.

För att uppväga den besparing som majoriteten påstår sig uppnå genom att lägga ned skolorna i Djursdala och Gullringen och förskolan i Pelarne torde inte många mellanchefer beröras. Exemplet från Hultsfred visar dock att det kan finnas goda skäl att genomföra en total, förutsättningslös översyn av hela Barn- och utbildningsnämnens organisation.

Gudrun Brunegård
Kristdemokrat