Fler larm om våld i nära relationer i pandemins spår

Det är dags att det kommer upp på den politiska agendan att vidga begreppet våld i nära relationer. Oavsett vem du lever med ska du ha samhällets stöd i att komma bort från våldsamma relationer, skriver Öppna Moderater, Moderaternas HBT-förbund.

Begreppet våld i nära relation måste utökas skriver Öppna Moderater, Moderaternas HBT-förbund.

Begreppet våld i nära relation måste utökas skriver Öppna Moderater, Moderaternas HBT-förbund.

Foto: Anders Wiklund/TT

Sverige2020-05-19 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Corona-pandemins spår får vi larm om att våld i nära relationer ökar. Det är något som såväl regeringen och oppositionen har uppmärksammat. Josefine Malmqvist (M), riksdagsledamot och ordförande i Moderatkvinnorna har bland annat presenterat viktiga politiska förslag som nu blir än mer aktuella och nödvändiga. Moderaterna har också i sin budget avsatt dubbelt så mycket pengar som regeringen för satsningar på kvinnojourers verksamhet. 

Under rådande situation är det viktigt att vi driver på satsningar för att skydda de som utsätts för våld och förtyck. Inom Öppna Moderater vill vi också synliggöra den grupp som lever i samkönade relationer. I Sverige finns inte någon aktuell djupgående forskning i ämnet vilket skulle behövas för att gruppen annars blir bortglömd. Vissa typer av problematik är unikt för samkönade relationer. Forskning behövs framförallt för att lyfta problematiken för gruppen och för att synliggöra möjlighet till stöd och hjälp.

Det psykologiska våldet i samkönade relationer har komponenter som är specifika för gruppen. Att leva i en samkönad relation kan innebära att individerna lämnat familj och vänner och saknar andra sociala sammanhang. Det kan också vara så att relationen är hemlig och då blir också relationen en maktfaktor i sig. 

En undersökning från 2013 visar att 33 procent av lesbiska kvinnor och 46 procent homosexuella män uppfattar utsatthet i sin nuvarande relation, varav totalt 10 procent levde i en våldsrelation. Det är tydligt i undersökningen att endast ett fåtal polisanmälde våld som skett i relationen och ytterst få har sökt hjälp hos en ideell eller professionell organisation. 

I en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2012 fann man att det då fanns ungefär 200 kvinnojourer och ungefär lika många skyddade boenden i Sverige. Det finns skyddade boenden i så lite som hälften av landets kommuner. De flesta boendena hittar man i storstadsregionerna. Hela 71 procent av de skyddade boendena drivs i ideell regi. Åtta procent bedrivs i privat regi och enbart 21 procent bedrivs av kommunerna själva. Bara 15 procent av alla boenden tar emot män och inget boende tar emot enbart män. 

Så här kan det inte se ut. Det skydd som erbjuds våldsutsatta kvinnor är litet. Det skydd som erbjuds alla andra är marginellt. 

Det är dags att det kommer upp på den politiska agendan att vidga begreppet våld i nära relationer. Vi vill inkludera att prata om våld i samkönade relationer, för oavsett vem du lever med ska du ha samhällets stöd i att komma bort från våldsamma relationer. 

Vi är också helt på det klara med att vår socialtjänstlag måste ses över och fortsättningsvis omfatta alla, utan undantag. Givetvis måste socialtjänstens viktiga ansvarsområde även kompletteras med de ekonomiska förutsättningar som behövs för att kunna både skapa och upprätthålla en verksamhet som ger det stöd och det skydd som alla har rätt till. 

Vårt samhälle behöver mer frihet, mer ansvar, mer blå politik.