I sin replik på mina upprepade frågor kring vad hon och SD-regeringen gör åt de skenande matpriserna, upprepar Gudrun Brunegård (KD) samma fyra punkter som hon lyfte redan förra året. Ett minst två år gammalt elprisstöd, drivmedelspriser som styrs av den internationella marknaden, skattesänkningar som främst gynnat höginkomsttagare och ett särskilt bostadstillägg för barnfamiljer – som dessutom redan har sänkts och ska tas bort helt den 30 juni. Det är under all kritik.
Repliken bemöter inte ens de konkreta förslag som Socialdemokraterna lagt fram: en priskommission för att sätta press på matkedjorna, en varningstriangel för produkter som krymper i storlek men behåller sitt pris, ett tak på matpriser inom EU och åtgärder för stärkt konkurrens mellan livsmedelsgrossister. Istället väljer Gudrun att fantisera om att Socialdemokraterna vill förstatliga livsmedelshandeln, något jag aldrig ens föreslagit.
Sanningen är att regeringen gång på gång inför åtgärder som gynnar de mest välbärgade och sedan klappar sig själva på axeln för att de hjälper ”genomsnittsfamiljen”. Det är helt enkelt inte sant. De som har det tuffast har fått minst och de som har mest har fått mest. Och medan regeringen lutar sig tillbaka har matpriserna fortsatt uppåt, med över 60 procent på vissa varor.
Att finansministern nu, efter två år av ökade matpriser, ännu en gång kallar matjättarna till fika är bättre än inget. Men uppenbarligen gav det första mötet ingen effekt. Det räcker nu. Verkliga åtgärder behövs, och de behövs omgående.
Malin Anell (S), Regionråd