Omkring 300 000 personer jobbar i handeln, cirka 200 000 av dem deltid, en stadigt ökande andel. Många gör det förstås helt av egen vilja, studerande som vill ha extrajobb till exempel.
Men väldigt, väldigt många vill ha heltidsjobb. Runt hälften av Handelsfackets medlemmar som i dag jobbar deltid vill jobba mer, men får inte.
– Det är ett ökande problem, de riktiga heltiderna minskar kraftigt, säger Handels ordförande Linda Palmetzhofer.
Kunden styr
Den centrala arbetsgivarparten motsäger inte bilden. Men pekar på viktiga förklaringar. Det är kundens beteenden som styr bemanningen. Det är därför det ser ut som det gör.
– Det är begränsade klockslag som kunderna kommer till butikerna. Tillströmningen ser väldigt olika ut, därav behovet av personal. Och handeln är en lågmarginalbransch, säger Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel.
Likadant svarar H&M:
"De förändringar som genomförts handlar om att vi måste anpassa oss till våra kunders förändrade shoppingbeteenden och för att säkerställa att vi har rätt bemanning vid rätt tidpunkt", skriver företaget i ett mejlsvar
I klädhandeln är siffrorna ännu sämre. Endast omkring 15 procent av de anställda i klädhandeln har ett heltidsjobb, enligt fackets siffror.
– De vill ha fler huvuden som de kan bolla med, nu behövs ni, nu behövs ni inte, säger H&M-anställda Nicole som egentligen heter något annat. Hon vågar inte prata öppet av rädsla för repressalier från arbetsgivaren.
Ingen har heltid
H&M hamnade i blickfånget i vintras med sin så kallade hyvling av personalen. Hundratals anställda, många med långa arbetsliv i koncernen, fick sina arbetstider kapade drastiskt. Och nu får de slåss om arbetstiderna sinsemellan. Få, om ens någon, kommer upp i heltid.
– Ingen butikssäljare har heltid, det är det bara butikschefer och managers som har, säger Peter Nilsson, klubbordförande på flera H&M-butiker i sydligaste Sverige.
Ett vanligt upplägg i butikshandeln, även i dagligvaruhandeln, är att knyta upp företrädesvis unga människor runt företaget, för kortare inhopp, enligt facket. Bland annat H&M har infört ett nytt bokningssystem.
– De släpper passen på morgonen, så även om man är ledig måste man hela tiden vara på jakt. De tar in extrapersonal som är garanterade noll timmar. Dessutom har de tagit in bemanningsföretag, säger Nicole.
Ekonomisk stress
Stämningen i butiken där hon jobbar har blivit dålig, det har uppstått en konkurrenssituation om arbetspassen. Det skapar också en ekonomisk stress när hon och kollegorna inte vet hur mycket lön de får ihop under månaden, berättar Nicole. Visst, hon hade kunnat ha viss förståelse för arbetsgivaren om företaget eller butiken gått dåligt, men så är det inte, enligt henne. Budgeten klaras och personalen har fullt upp.
– Det börjar kännas som USA, att man måste ha flera jobb för att få det att gå ihop.
"Vi har full förståelse för att omställningen som vi genomfört i våra butiker i Sverige har påverkat våra butiksmedarbetare i olika utsträckning då vi behövt fatta mycket tuffa beslut", svarar företaget på frågan om hur man ser på att det inte går att leva på en lön.
"Vi har gjort vårt bästa för att erbjuda våra anställda en likvärdig anställning som den de hade i början av omställningen. Detta har dock tyvärr inte alltid varit möjligt och vi har stor respekt för hur detta kan påverka dem".
Sämre lojalitet
Nicole, som jobbat cirka 15 år på klädjätten, tycker det är ett ologiskt beteende från arbetsgivarna. Anställda drar vidare när färre trivs, då måste företaget lära upp nya, vilket borde bli dyrare i längden.
– Lojaliteten var bra tidigare, men det är den inte längre, säger hon.
Men många har butiksjobbet som bisyssla, enligt Svensk Handel. Omkring en fjärdedel av alla som jobbar i handeln är 24 år eller yngre, enligt Ola Axelsson på Svensk Handel.
– Många av dem har det som extrajobb, säger han.
Men det där snacket köper inte facket. Det är flest unga som önskar ökad arbetstid, enligt Linda Palmetzhofer och hänvisar till den medlemsundersökning som handelsfacket har gjort.
