Drygt varannan potentiell LO-arbetare i privat sektor är med i facket. För över 20 år sen var den siffran omkring tre fjärdedelar.
– Den fackliga organisationsgraden har gått ner kraftigt, säger professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet och mångårig expert på facklig medlemsutveckling.
Strejkar för avtal
Just nu slåss IF Metall, ihop med hela LO-familjen, för att förmå den amerikanska biljätten Tesla att teckna kollektivavtal för något hundratal verkstadsarbetare.
Fackets problem är att relativt få på Teslas servicecenter i Sverige är medlemmar, oklart hur många, det vill inte IF Metall avslöja. Konsekvensen blir att många inte ställer upp på fackets krav och jobbar trots strejken.
– För att våga utmana stora företag måste facken nå en viss nivå. Exakt var den gränsen går är svårt att säga, säger Kjellberg men antyder ändå att någonstans omkring hälften är en rimlig siffra.
Klarna gav med sig
Man bör i alla fall inte ha en majoritet emot sig, resonerade Unionen i sitt förarbete inför att tjänstemannafacket löpte hela linan ut och strejkvarslade betaltjänstföretaget Klarna för några veckor sedan, vilket till sist fick Klarna att skriva på. Hur många som faktiskt är med är oklart även i Unionens och Sveriges Ingenjörers fall.
Bland tjänstemän är fler med i facket, rent generellt, ungefär sju av tio, en siffra som legat ganska stabilt över åren.
Det svenska arbetarkollektivet är alltså farligt nära någon slags nivå där fackens makt tappar kraft. Men det har hittills inte gett något utslag i hur många anställda som täcks av kollektivavtal. Omkring tre av fyra privatanställda jobbar på en arbetsplats där arbetsgivaren har skrivit på ett avtal, enligt en ny rapport från Anders Kjellberg i samarbete med tankesmedjan Arena Idé.
Ett tydligt exempel finns i hotell- och restaurangbranschen där numer bara cirka 30 procent av arbetarna är med i facket. Men 70 procent av dem täcks ändå av kollektivavtal eftersom de flesta arbetsgivare valt att teckna avtal.
Fusk och brott
Anders Kjellberg lyfter dock fram ett problem om det bara finns ett avtal men knappt några medlemmar.
– Det handlar om att avtalen ska efterlevas också. Därför är organisationsgraden viktig även om många företag har kollektivavtal.
Om trenden fortsätter med sjunkande intresse för facket – framför allt är det fler anställda med utrikesbakgrund som drar ner andelen fackligt organiserade – så ser Anders Kjellberg möjliga konsekvenser.
– Det blir växande problem med fusk och arbetslivskriminalitet, säger han och lyfter fram byggsektorn där fackanslutningen tydligt minskat.
Det kan också leda till att Sverige får mer lagstiftning på området. Kjellberg pekar bland annat på Frankrike där staten sätter minimilönerna.
Rättad: Siffror i inledningen av texten har korrigerats bland annat.
