Frågan på mångas läppar – hur ofta och när ska jag jobba på kontoret igen? Bara att återgå skapar uppenbarligen stress, visar studier, även om andra ropar äntligen.
Företagshälsovårdsföretaget Previa har låtit Sifo fråga 1 000 svenskar om hur de känner inför att Folkhälsomyndigheten 29 september tar bort rekommendationen att jobba hemma.
– Tre av tio känner hög stress, och det är en klar övervikt kvinnor, säger Lena-Karin Allinger, organisationspsykolog på Previa.
Vill kunna välja
Att kvinnor känner så i högre grad kan hänga samman med att de fortfarande i större grad har större behov av att få ihop det berömda vardagspusslet, resonerar hon.
Forskning visar att människor mår bättre av högre frihetsgrader på jobbet.
– Man vill fortsätta kunna välja, säger Allinger.
I motsats till den åsikten känner förmodligen många chefer att det blir lättare att bedriva verksamheten med sina underlydande på plats, chefen får bättre kontroll, enligt Allinger.
Men allt kommer inte att återgå till förpandemisk tid. Coronakrisen har visat att det går finfint att jobba hemifrån och många arbetsplatser kommer att köra vidare med någon slags 50/50 schema, hemma respektive kontoret.
Rätt person på rätt plats
Men Alexandra Sjöström, psykolog och konsultchef på företagshälsovårdsföretaget Feelgood, varnar för att bli för fyrkantig i schemaläggningen av var arbetet ska utföras – verksamheten måste bli styrande för hur jobbet ska skötas, anser hon.
– Vad är det vi ska göra på jobbet, och vad kan vi göra hemma, säger hon.
Problemlösning och kreativt arbete är typiska uppgifter som bäst görs på kontoret. Även de sociala bitarna och få in nyanställda i företagets kultur görs bäst på plats, enligt Sjöström. Om bara schemat, exempelvis varje måndag och tisdag i hemmet, ska styra blir det ineffektivt och rörigt.
– Rätt person ska vara på rätt plats samtidigt, säger hon.
– Hur och när man jobbar ska baseras på fakta, inte känslor. Hur vi ska få jobbet att fungera, måste vara det som styr, inte vad vi har lust till, fortsätter Alexandra Sjöström.
Det här ställer förstås i sin tur nya krav på chefen, som kanske i större utsträckning än tidigare måste leda med prestation som ledstjärna, enligt Sjöström.
– Kommunikation blir ytterst viktigt, och att vara tillgänglig.