Få kallar sig rasister och de flesta stora organisationer har både mångfaldsplaner och policy mot diskriminering. Samtidigt präglas hela samhället och inte minst arbetsmarknaden av ojämlikheter, konstaterar Martin Wolgast och Sima Nourali Wolgast vid psykologiska institutionen på Lunds universitet.
– Studie efter studie har visat att personer som inte uppfattas som vita svenskar har högre arbetslöshet, lägre löner, är tydligt underrepresenterade på ledande befattningar och i väsentligt större utsträckning utsätts för trakasserier, säger Sima Nourali Wolgast.
Men rasism på arbetsmarknaden är en komplex fråga att gräva i, eftersom språkbruket kring rasism är laddat och statistik i Sverige inte baseras på uppgifter om hudfärg, konstaterar de i studien, som genomförts i samarbete med länsstyrelsen i Stockholm.
Fler karriärskutt
Nästan 3 000 personer har deltagit i undersökningen och dessa har forskarna delat in i "vita" och "icke-vita", dels baserat på hur de själva definierar sig och dels på vilken del av världen de själva eller deras föräldrar är födda i.
De som har ursprung i Sverige, Västeuropa och Nordamerika tjänar bättre, får oftare gå internutbildning och har tagit fler skutt uppåt i karriären genom befordringar än de med ursprung i andra delar av världen.
Samtidigt svarar 32,5 procent av dem som i studien kallas "icke-vita" att de har blivit annorlunda behandlade på arbetet den senaste månaden på grund av sin etnicitet eller hudfärg.
Allra vanligast är att personer från Mellanöstern eller Afrika har denna erfarenhet – 46 procent svarar ja.
Det kan till exempel handla om att man anser sig behöva arbeta dubbelt så hårt som andra för att få motsvarande erkännande eller att ens åsikter inte tas på allvar.
Rekryteringsmetod påverkar
Eftersom det är välkänt och visat i många tidigare studier att sådana här skillnader finns är det viktigt att förstå hur de uppkommer, anser forskarna. Ett av svaren handlar om hur det går till när ny personal anställs och när anställda sedan får möjlighet avancera till högre positioner.
Utifrån svar från chefer och rekryteringsansvariga har forskarna kommit fram till att personer med bakgrund i Sverige, Västeuropa och Nordamerika gynnas av nätverksbaserad rekrytering.
– Det kan bero på att man känner varandra, man känner dem man anställer eller dem man befordrar vidare. Vissa yttrar det mer explicit, att "vita svenskar anställer vita svenskar", men det finns inte alltid några bevis, det går inte att sätta fingret på, säger Sima Nourali Wolgast.
"Känner sig obekväma"
Samtidigt finns det ofta ett motstånd mot förändring, enligt de svar forskarna fått.
– Det är laddat. Svenskar känner sig obekväma när man pratar om rasism.
Enkäten är inte gjord bland slumpvis utvalda, utan bland personer som kontaktats via anslag på webbsajter och sociala medier eller via olika organisationer, men enligt forskarna finns det bland de svarande ändå en god spridning i ålder, kön, inkomst- och utbildningsnivå samt hudfärg och etnicitet.